Många unga med aktivitetsersättning saknar aktivitet

Många i gruppen unga med funktionsnedsättning som får aktivitetsersättning deltar inte i insatser som syftar till att öka chanserna att få arbete eller börja studera. En granskning från Riksrevisionen visar att Försäkringskassan inte gör tillräckligt för att sätta in insatser och följa upp dem.

Riksrevisionen har granskat om systemet med aktivitetsersättning är effektivt för att aktivera unga med långvarigt nedsatt arbetsförmåga. Slutsatsen är att syftet med ersättningen inte uppnås. Behovet av insatser motsvaras inte av det utbud som ges genom kommunernas dagliga verksamhet, Arbetsförmedlingens arbetslivsinriktade rehabilitering eller de aktiviteter som Försäkringskassan beviljar särskild ersättning för.

Granskningen visar att många unga med aktivitetsersättning saknar insatser. Gruppen har ökat kraftigt och uppgår idag till cirka 30 000 personer. Ungefär sex av tio går vidare till sjukersättning vid 30 års ålder. Unga med aktivitetsersättning riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden, att få låga inkomster hela livet och låg ålderspension. Många i gruppen klarar inte av att studera på heltid, men om de studerar på deltid försvinner rätten till hela ersättningen. Riksrevisionens bedömning är att detta skapar en inlåsningseffekt. Den som har aktivitetsersättning tjänar inte heller på att söka arbete eftersom nettoinkomsten, om man även har bostadstillägg, kan minska med en fjärdedel om han eller hon skriver in sig vid Arbetsförmedlingen.

Försäkringskassan har svårt att genomföra uppdraget att samordna insatserna för unga med aktivitetsersättning bland annat eftersom handläggarna har begränsat med tid att lägga på varje person. Det innebär att de inte hinner se till att insatserna sätts in och om det har satts in insatser, följa upp hur dessa går.

– Det är viktigt att staten effektiviserar systemet med aktivitetsersättning så att fler unga får chansen att gå vidare till jobb eller utbildning. Det är allvarligt att så många unga riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden, det innebär stora kostnader på lång sikt både för den enskilde och samhället, säger riksrevisor Margareta Åberg. 

Regeringen bör bli mer aktiv i sin styrning och se över de ansvariga aktörernas uppdrag när det gäller samordning av insatserna. Regeringen bör också se över möjligheten att öka de ekonomiska incitamenten att gå vidare till arbete och studier. Försäkringskassan bör förbättra uppföljningen av insatser till gruppen och förtydliga informationen om vad det innebär för ekonomin om man börjar arbeta eller studera.

Bakgrund
Förmånen Aktivitetsersättning ersatte systemet med förtidspension för unga då det nya pensionssystemet infördes 2003. Förmånen är begränsad till högst tre år då den ska omprövas av Försäkringskassan, som också ska utarbeta en insatsplan för den enskilde. Försäkringskassan har även ett samordningsansvar, vilket innebär att myndigheten ska identifiera behovet av samordning av insatser mellan olika aktörer.

Kontakt
Riksrevisor: Margareta Åberg
Projektledare: Annette Mellander, tfn 08-51 71 40 20
Pressekreterare: Pernilla Eldblom, tfn 08-51 71 42 00

Ladda ned eller beställ rapporten
Rapporten Aktivitetsersättning – en ersättning utan aktivitet? kan laddas ned eller beställas från Riksrevisionens webbplats www.riksrevisionen.se. Här finns även pressmaterial, högupplösta bilder, figurer och diagram.

Taggar: