Tillväxtkommuner bör ta emot en ökad andel nyanlända

Statens insatser för nyanländas etablering är inte tillräckligt effektiva. Etableringen på arbetsmarknaden tar för lång tid och skulle sannolikt gå snabbare om fler nyanlända bosatte sig i tillväxtkommunerna. Storstadskommuner tar relativt sett emot allt färre nyanlända, trots att det är där sysselsättningen ökar mest. En starkt begränsande faktor är bristen på bostäder.

Riksrevisionen har 2011-2014 i nio granskningar undersökt om statens insatser är effektiva för att främja etableringen av nyanlända invandrare. Den övergripande slutsatsen som presenteras i slutrapporten är att statens insatser inte är tillräckligt effektiva. Det tar 7–10 år innan hälften av de nyanlända etablerat sig på arbetsmarknaden. Skillnaden i etableringsgrad mellan nyanlända och övriga befolkningen är betydande. Samtidigt utsätts etablerings- och integrationssystemen nu och de kommande åren för stora påfrestningar.

En viktig faktor för etableringen är att de nyanlända kommer till en kommun med god sysselsättningsutveckling, men bostadsbristen begränsar möjligheterna. Riksrevisionens granskning visar att storstadskommuner tar emot relativt sett färre nyanlända medan landsbygdskommuner tar emot fler. Nyanländas etablering skulle sannolikt förbättras om kommuner med god sysselsättningstillväxt ökade sin andel av mottagandet. Sammantaget visar granskningen att det krävs förändringar såväl inom integrationsområdet som inom andra politikområden.    

– Sverige måste bli betydligt bättre på att tillvarata de nyanländas kompetens. Etablerings- och integrationspolitiken möter nu stora utmaningar och åtgärder behövs för att kunna nå målen. Etableringsreformen bör ligga fast men det krävs aktiva insatser även inom andra politikområden, bland annat är det av avgörande betydelse att bostadsbyggandet ökar, säger riksrevisor Claes Norgren.

Granskningen visar vidare att insatserna kan anpassas mer till de nyanländas behov. Insatserna behöver samordnas så att de nyanlända kan delta i flera aktiviteter samtidigt. Det tar fortfarande för lång tid för högutbildade att få sin utländska kompetens bedömd. Här kan små förkortningar av väntetiden innebära betydande vinster för samhället och samtidigt bidra till att avhjälpa de demografiska utmaningar som Sverige står inför.   

Många aktörer är inblandade i etableringsinsatserna, på nationell, regional och lokal nivå. Riksrevisionens granskning visar att ansvarsfördelningen och samverkan behöver förbättras. Det finns till exempel oklarheter när det gäller ansvaret för de nyanländas sociala situation. Fler nyanlända bör tidigt erbjudas kvalificerade och meningsfulla insatser som påskyndar deras etablering. Yrkesinriktad utbildning i svenska och validering av yrkeskompetens är två sådana exempel.

Fakta
Antalet asylsökande uppgick 2014 till drygt 81 000 personer, en ökning med 50 procent sedan 2013. Drygt 11 000 nyanlända med uppehållstillstånd väntar på att tas emot i en kommun. Statens direkta utgifter för migration och integration väntas öka kraftigt de närmaste åren – från 15,1 miljarder kronor 2012 till 40,6 miljarder 2016.

Kontakt
Riksrevisor: Claes Norgren
Projektledare: Leif Svensson, tel 08-5171 41 83
Pressekreterare: Pernilla Eldblom, tel 08-5171 42 00

Ladda ned eller beställ rapporten
Rapporten kan laddas ned eller beställas från Riksrevisionens webbplats www.riksrevisionen.se. Här finns även pressmaterial, högupplösta bilder, figurer och diagram.

Taggar: