Brist på insyn i bistånd till internationella organisationer

Under 2013 gick 12 miljarder av Sveriges bistånd till internationella organisationer. En granskning från Riksrevisionen visar att UD:s hantering av biståndet inte är öppen och transparent. Det går därför inte att bedöma om biståndspengarna går till organisationer som är effektiva och uppnår bra resultat.

Riksrevisionen har granskat förutsättningarna för effektivitet i Utrikesdepartementets hantering av det multilaterala utvecklingssamarbetet, det vill säga bistånd till internationella organisationer. Tre centrala delar i biståndskedjan har granskats – hur besluten fattas, dokumenteras och följs upp.

Granskningen visar att det inte går att förstå varför Sverige betalar en viss summa till en organisation. Besluten saknar ofta information om bakgrund, motiv och förväntade resultat. Inte heller beslutsprocessen är öppen och tydlig. En stor del av pengarna fördelas i en informell process av den politiska ledningen, utan tydlig dokumentation. Samtidigt är det formella ansvaret delegerat till UD. Detta gör att det blir otydligt vem som ytterst är ansvarig. Sammantaget försvåras ansvarsutkrävande, kontroll och möjligheterna till insyn. Enligt Riksrevisionen skapas risker i hanteringen när kontrollen och insynen är begränsad. Brister och fel riskerar att inte upptäckas.

– Det handlar om mycket pengar och en stor del av Sveriges bistånd. Det är viktigt att det finns insyn i hanteringen för att allmänhetens förtroende för biståndet ska vara fortsatt högt. Bristen på insyn gör att det inte är möjligt att bedöma om biståndet till internationella organisationer används på bästa sätt, säger riksrevisor Claes Norgren.

Riksrevisionen rekommenderar att regeringen förändrar hanteringen av det multilaterala utvecklingssamarbetet så att det är regeringen som fattar beslut om allt kärnstöd, det vill säga tar bort delegeringen till UD. Regeringen bör också utveckla sin redovisning så att riksdag och allmänhet förstår hur svenska biståndsmedel används.

Bakgrund

Sveriges totala biståndsram uppgick till 38,2 miljarder kronor 2013. Det multilaterala utvecklingssamarbetet hanteras nästan uteslutande av Utrikesdepartementet, UD, till skillnad från övrigt bistånd som huvudsakligen hanteras av Sida. Riksrevisionen har granskat samtliga beslut för de fem organisationer som fick de största kärnstöden under 2010–2013. Under 2013 fick de fem organisationerna UNDP, UNHCR, Världsbanken, Afrikanska utvecklingsbanken och Globala fonden över hälften av det totala kärnstödet från Sverige.

Kontakt

Riksrevisor: Claes Norgren

Projektledare: Maria Pereswetoff-Morath, tfn: 08-5171 42 57

Pressekreterare: Pernilla Eldblom, tfn 08-5171 42 00

Rapporten Bistånd genom internationella organisationer – UD:s hantering av det multilaterala utvecklingssamarbetet kan laddas ned eller beställas från Riksrevisionens webbplats. Här finns även pressmaterial, högupplösta bilder, figurer och diagram.

Taggar: