Landsbygdsprogrammet kan utnyttjas bättre för att ge fler jobb och större miljöeffekt

Landsbygdsprogrammet kan bli bättre på att bidra till fler jobb på landsbygden och till att effektivare nå miljömålen. Åtgärder som riktar sig till jordbruket har prioriterats istället för insatser som gynnar hela landsbygden.

Landsbygdsprogrammet är ett av statens viktigaste medel för att åstadkomma en hållbar utveckling på landsbygden. Riksrevisionen har granskat om regeringen och berörda myndigheter har arbetat effektivt för att nå målen för Landsbygdsprogrammet.

– Granskningen visar att förändringen av Landsbygdsprogrammet från jordbruksstöd till landsbygdsstöd går trögt och att det finns en risk att stöden verkar konserverande. Det är av vikt att Landsbygdsprogrammets potential utnyttjas. Det är hög tid att prata om programmets innehåll och inte bara summor, säger riksrevisor Claes Norgren.

En mycket stor del av stödet betalas ut som jordbruksstöd trots att programmet ska bidra till hela landsbygdens utveckling, inte bara jordbruket. Processen för att fördela medel till olika åtgärder och målgrupper har skett helt utan insyn. Brist på transparens innebär generellt en risk att särintressen får för stort inflytande.

Granskningen visar också att det finns många möjligheter att förbättra måluppfyllelsen i programmet. Målen har i begränsad utsträckning varit i fokus i regeringens fördelning av medel på olika former av stöd och i länsstyrelsernas handläggning och beslut. Vidare har regeringen inte analyserat vilka åtgårder som är mest effektiva för att skapa sysselsättning och tillväxt på landsbygden. Varken regeringen eller Jordbruksverket har fångat upp och genomfört de förbättringsförslag som tidigare utvärderingar kommit fram till om vad programmet haft för effekter.

Miljöstöden står för 70-80 procent av programmets budget och ska bland annat bidra till en större biologisk mångfald och mindre näringsläckage från jordbruket. Men de största delarna av stöden betalas ut utan att miljöeffekterna prövas aktivt.

Fakta: Landsbygdsprogrammet omfattade under åren 2007-2013 cirka 36 miljarder kronor, till hälften finansierat av EU, till hälften av svenska staten. Landsbygdsdepartementet beslutar om nationella mål, hur programmet ska utformas och hur medel ska fördelas. Jordbruksverket ska se till att programmet genomförs i enlighet med EU:s och regeringens intentioner. Jordbruksverket, länsstyrelserna, Sametinget, Skogsstyrelsen och lokala genomförandegrupper handlägger och fattar beslut om landsbygdsstöden.

Rapporttitel: Landsbygdsprogrammet – från jordbruksstöd till landsbygdsstöd? (RiR 2013:13)

Rapporten kan hämtas och beställas på www.riksrevisionen.se

Riksrevisor: Claes Norgren

Projektledare: Mathilda Fält Zaar, 08-5171 40 37

Pressekreterare: Pernilla Eldblom, 08-5171 42 00

Riksrevisionen är en del av riksdagens kontrollmakt och ska genom oberoende granskning av statlig verksamhet medverka till demokratisk insyn och effektiv förvaltning.

Taggar: