Regeringen bör stärka högskolans möjlighet att utbilda lärare som behövs på arbetsmarknaden
Studenterna väljer inte i tillräckligt hög utsträckning de lärarutbildningar som arbetsmarknaden behöver mest. Regeringen bör därför aktivare styra hur universitet och högskolor bestämmer antalet platser på olika lärarutbildningar. Det kan minska risken för större brister på vissa lärare i framtiden.
Riksrevisionen har granskat om systemet för dimensionering av lärarutbildningen fungerar effektivt.
Högskolan får resurser i förhållande till antalet studenter som påbörjar och tar poäng på utbildningarna. Hur många studenter som söker en utbildning är en viktig faktor när universitet och högskolor bestämmer hur många platser det ska finnas på olika lärarutbildningar. Få sökande studenter är en viktig orsak till att utbildningar ställs in. Konsekvensen kan också bli att det utbildas fler lärare inom populära ämnen fast behovet inte är så stort. Universitet och högskolor bör därför stärka sitt arbete med att rekrytera studenter till lärarutbildningar där det finns brist på arbetsmarknaden. Högskolorna bör även arbeta mer aktivt med att matcha personalens kompetens så att utbildningar som motsvarar arbetsmarknadens behov kan ordnas.
– Vi står inför en lärarbrist som riskerar att förvärras om inte fler studenter går utbildningar som efterfrågas på arbetsmarknaden. Regeringen bör därför vara mer aktiv i sin styrning av hur universitet och högskolor bestämmer antalet platser på lärarutbildningarna, säger riksrevisor Margareta Åberg.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att underlätta för högskolorna att ge utbildningar inom ämnen där antalet studenter är litet och det råder brist på arbetsmarknaden. Regeringen bör också stimulera och underlätta en mer omfattande samverkan mellan högskolorna så att de i högre grad specialiserar sig på sätt som stärker lärarutbildningen.
Fakta
De fyra olika lärarexamina som finns är yrkesexamina och ges på 28 universitet och högskolor i landet. Regeringen gör övergripande prioriteringar men har delegerat ansvaret för att fastställa antalet utbildningsplatser på olika utbildningar till högskolan. För grundutbildningen fastställer regeringen en för varje lärosäte förväntad utbildningsvolym i form av ett så kallat takbelopp. Takbeloppet är den maximala ersättning som lärosätet under ett år kan få för att utbilda studenter inom olika utbildningsområden. Enligt Högskoleverkets (nu UKÄ:s) prognoser behöver det framför allt utbildas fler yrkeslärare, speciallärare samt lärare för grundskolans årskurser 7-9. SCB:s undersökningar visar på risk för brist på lärare i matematik och naturvetenskap.
Kontakt
Riksrevisor: Margareta Åberg
Projektledare: Daniela Lundin, tel: 08-5171 41 84
Pressekreterare: Pernilla Eldblom, tel: 08-5171 42 00
Ladda ned eller beställ rapporten
Rapporten Statens dimensionering av lärarutbildningen – utbildas rätt antal lärare? kan laddas ned eller beställas från Riksrevisionens webbplats. Här finns även pressmaterial, högupplösta bilder, figurer och diagram.
http://www.riksrevisionen.se/2014_18_nyhet
Taggar: