Risk att statens satsningar på nationella kvalitetsregister inom vården styr fel

Statens ökade satsningar på nationella kvalitetsregister stödjer inte kvalitetsarbetet inom vården. Regeringen bör därför överväga att minska det stöd som ges till registren.

Riksrevisionen har granskat om statens ökade engagemang i nationella kvalitetsregister stödjer lokalt kvalitetsarbete inom vården. Staten har successivt satsat mer pengar på kvalitetsregistren och år 2013 avsätts cirka 600 miljoner kronor. Dessutom bidrar landstingen till finansieringen.

Det viktigaste för att få bra och användbara register är att vårdpersonalen tycker att uppgifterna i registren är användbara. Granskningen visar att statens ökade engagemang inte har gjort dem mer benägna att använda uppgifter ur registren för kvalitetsutveckling. Viljan att på relativt kort tid få igång en bred registrering, hög täckningsgrad och ökad användning av kvalitetsregistren för olika ändamål motverkar statens avsikt att vårdenheterna själva ska arbeta med kvaliteten i vården.

Inom några vårdområden får landstingen ersättning av staten för att öka antalet registreringar i kvalitetsregistren. Men denna prestationsersättning kommer inte åt problemets kärna, det vill säga att registren upplevs som en administrativ börda, inte passar all verksamhet och att det finns dåligt med tid, intresse och kunskap för analys. Dessutom riskerar prestationsersättningen att styra vården i fel riktning och till att vårdenheternas egna val att delta utmanas. Riksrevisionen menar att klinikerna själva i högre utsträckning bör få bestämma om man vill använda kvalitetsregister som en del av sitt kvalitetsarbete.

– Systemet med nationella kvalitetsregister är arbetskrävande, kostsamt och det är tveksamt om det bidrar till att höja kvaliteten i vården. Regeringen bör därför överväga att minska omfattningen av statens satsningar på registren, säger riksrevisor Jan Landahl.

Bakgrund: Kvalitetsregister skapades ursprungligen av specialistläkare utifrån specialitetens eget kunskapsbildande och behov. Registren är främst landstingens ansvar, det är frivilligt att använda dem och de innehåller individbundna data om problem eller diagnos, behandlingsåtgärder och resultat. Det finns idag 106 nationella kvalitetsregister och registerkandidater som finansieras av staten och landstingen via överenskommelser med Sveriges kommuner och landsting.

Rapporttitel: Statens satsningar på nationella kvalitetsregister – Leder de i rätt riktning? (RiR 2013:20)

Rapporten kan hämtas och beställas på www.riksrevisionen.se

Riksrevisor: Jan Landahl

Projektledare: Petra Jonvallen, 08-5171 41 54

Pressekreterare: Pernilla Eldblom, 08-5171 42 00

Taggar: