Förväntas fram till årets slut: Finland drabbas av en svag recession – bra sysselsläge en ljusglimt för konsumenterna

Enligt Sparbankens prognos kommer Finlands ekonomi att växa med 2,0 procent i år och nästa år dämpas tillväxten till 0,2 procent. Dessa siffror omfattar förväntningarna på en kortvarig konjunkturnedgång i Finland. Hushållen står inför svåra anpassningstider med stigande räntor och priser och det faktum att man hela tiden får mindre för samma summa pengar. Enligt Sparbankens prognos kommer inflationen i Finland att ligga på i genomsnitt 6,5 procent i år och ännu på 3,5 procent nästa år. Det är dock positivt att sysselsättningen fortfarande är hög och många hushåll har buffertresurser som ackumulerats under coronatiden.

Enligt Sparbankens prognos ligger den ekonomiska tillväxten i Finland i år på 2,0 procent och avmattas nästa år till 0,2 %. Dessa siffror omfattar förväntningarna på en kortvarig konjunkturnedgång under slutet av året i Finland.

”Vi står inför ekonomiskt mer utmanande tider. Det finns dock för närvarande ingen större ekonomisk kris i sikte”, kommenterar Sparbankens chefsekonom Henna Mikkonen.

Kriget i Ukraina, den höga inflationen och den snabbt åtstramade penningpolitiken har snabbt försvagat utsikterna för tillväxt i världsekonomin. Internationella valutafonden IMF förutspår att världsekonomin kommer att växa med 3,2 procent i år och nästa år med 2,9 procent.

Hushållen har lagt märke till hur den höga inflationen påverkar deras dagliga liv, när priserna snabbt har stigit. Prisökningen har varit snabbast när det gäller grundläggande behov som boende, livsmedel och transporter.

”Många familjer måste nu noggrannare överväga vad de spenderar sina pengar på. Hushållen har anpassat sin konsumtion och ändrat sitt beteende, till exempel genom att övergå till billigare varumärken. Anvisningar om hur man får pengarna att räcka till och energibesparande tips är nu uppskattade”, tillägger Mikkonen.

Å andra sidan finns det också positiva faktorer i hushållens situation. Sysselsättningsläget i Finland är fortfarande bra och många hushåll har fortfarande besparingar från coronakrisen. Den goda utvecklingen på arbetsmarknaden håller dock på att avta. Enligt statistiken för juli har ökningen av sysselsättningen avstannat och arbetslösheten har börjat öka något.

”Vi förväntar oss att arbetslösheten kommer att stiga något mot slutet av året, och den genomsnittliga arbetslösheten i Finland i år är 6,8 procent. Nästa år kommer arbetslösheten att öka något, till 7,0 procent”, tillägger Mikkonen. 

Även om lönerna i år har stigit med ett par procent har prisökningen varit klart snabbare än så.

”Den genomsnittliga inflationstakten för i år har varit drygt 6 procent. Hushållens reallöner har därför sjunkit markant, med lönen kan man nu köpa mindre. Lika stora minskningar i reallönerna sågs senast på 1970-talet, vilket säger något om hur exceptionell situationen är”, konstaterar Mikkonen.

Enligt Sparbankens prognos kommer inflationen i Finland att avta mot slutet av året, men den kommer även nästa år att ligga klart över centralbankens målnivå. Enligt Sparbankens prognos kommer inflationen i Finland att ligga på i genomsnitt 6,5 % i år och 3,5 % nästa år. 

Konsumenternas förtroende har sjunkit till rekordlåga nivåer

Finländarnas intresse för sparande och placeringar har ökat under de senaste åren, och inte ens konjunktursvängningarna har påverkat detta. Nu hotar dock prishöjningarna människors möjligheter att spara.

”Enligt en förtroendeenkät till konsumenterna finns det tidiga tecken på att konsumenternas möjlighet att spara har minskat. Nästan 60 % av hushållen kan dock fortfarande enligt sina egna uppskattningar spara”, säger Mikkonen.

I allmänhet har hushållen något överraskande ansett att deras egen penningsituation varit bättre under coronakrisen än någonsin tidigare. Nu har dessa uppskattningar sjunkit snabbt.

”Majoriteten av hushållen kan fortfarande spara, men en större del upplever att de bara klarar sig med nöd och näppe eller blir skuldsatta”, säger Mikkonen fundersamt.

Enligt marknadens nuvarande förväntningar förväntas 3 månaders euriborräntan under de närmaste åren stiga till drygt två procent.

”Det är därför klokt att också vara beredd på högre räntor än idag, så att vår egen ekonomi inte ställs inför oförutsedda utmaningar när räntorna stiger”, påminner Mikkonen.

Utöver stresstestet som räntehöjningen medför är det bra i fråga om de egna skulderna att fästa vikt vid också skuldens uppbyggnad. 

”Skulder som ökar tillgångarna är en ”bättre” skuld än skulder som går direkt till konsumtion – eller i värsta fall till att betala bort gamla skulder”, påminner Mikkonen.

Lugnare på bostadsmarknaden – prisökningarna blir måttligare

Coronakrisen ledde till en livligare bostadsmarknad och såväl antalet bostadsköp och priset på bostäder ökade exceptionellt mycket ifjol. Priserna på aktiebostäder i Finland ökade ifjol med 3,7 procent.

Under början av året har prishöjningarna dämpats, men undantagsvis har de varit snabbare utanför huvudstadsregionen.

”Sammantaget förväntar vi oss att höjningen av bostadspriserna kommer att lugna ner sig till 0–1 procent i år och nästa år. En tillfällig sänkning av bostadspriserna kan också ses” säger Mikkonen.

Även antalet bostadsköp har klart minskat jämfört med ifjol, men ligger fortfarande på samma nivå som under åren före coronakrisen.

”Konsumenterna har blivit mer försiktiga till följd av försämrade ekonomiska utsikter, den höga inflationen och de stigande räntorna. Konsumenternas avsikter att köpa bostäder har sjunkit snabbt”, konstaterar Mikkonen.

Det återstår att se om coronakrisen har en mer bestående inverkan på människornas boendepreferenser.

”Urbaniseringen har varit en stark trend under lång tid och trenden kommer sannolikt inte att vända. Å andra sidan möjliggör det ökade distansarbetet nya former av arbete och boende på olika håll, vilket kan vara ett mer långsiktigt fenomen och även medföra mindre förändringar på bostadsmarknaden. Den begynnande energikrisen får däremot bostadsköparna att överväga värmelösningarna i sina bostäder mer omsorgsfullt än tidigare”, sammanfattar Mikkonen.

Sparbankens konjunkturöversikt för hushåll, höst 2022
 

Mer information:

Henna Mikkonen
Chefsekonom vid Sparbanksgruppen 
henna.mikkonen@saastopankki.fi, 040 564 7918 

I Sparbankens konjunkturöversikt granskas rådande fenomen i Finlands ekonomi, vilka påverkar särskilt hushållens ekonomiska situation. Dessa är bland annat arbetsmarknadsläget, utvecklingen av inkomstnivåerna, prisstegringen, bostadsmarknadsläget samt hushållens skuldsättningsgrad och faktorer som påverkar tillgångarna.

Sparbanksgruppen har främjat individens och samhällets ekonomiska välstånd i redan 200 år. Vi vill att man känner oss för vårt mod, vår expertis och passion att göra ett utmärkt kundarbete. Sparbanksgruppen utgörs av lokala Sparbanker i olika delar av Finland samt Sparbankscentralen. Förutom heltäckande banktjänster för konsumenter erbjuder vi våra kunder tjänster för placering, byte av hem och försäkringar.

Taggar: