Majoriteten av de unga i åldrarna 18–24 år skulle vilja bo i enfamiljshus

Enligt Sparbankens undersökning Sparbarometern 2021 skulle 58 procent av finländarna vilja bo i enfamiljshus. Bland unga vuxna är det ännu fler än så som lockas av enfamiljsboende. Hela 65 procent av de unga i åldrarna 18–24 år uppger nämligen att de helst skulle vilja bo i enfamiljshus. Nästan varannan ung person drömmer också om en egen fritidsbostad.

– Det har skett en förändring i de unga vuxnas boendepreferenser till följd av coronapandemin. Urbant centrumboende är inte längre lika populärt, och det har skett en tydlig ökning i antalet unga som skulle vilja bo i enfamiljshus, säger Jukka Rantanen, vd för Sb-Hem. – Än så länge är det dock få unga som köper ett egnahemshus som första bostad. Finländarnas boendelivscykel är lite bakvänd i det avseendet att vi vanligen flyttar till enfamiljshus i det skedet när barnen börjar lämna boet.

– I dag är det dock enklare än tidigare att förverkliga drömmen om ett enfamiljshus. Prisskillnaderna mellan olika bostadstyper har medfört att även unga, utöver familjer, på många orter har kunnat köpa enfamiljshus, säger Rantanen. – Till följd av urbaniseringen får du nu exempelvis ett enfamiljshus i huvudstadsregionen till samma pris som en tvårummare i ett flervåningshus i centrala Helsingfors.

Förväntningarna på stigande bostadspriser har ökat över hela Finland

– Finländarnas förväntningar på stigande bostadspriser har ökat tydligt på ett år, även på små orter. I vår undersökning Sparbarometern förra hösten uppskattade 48 procent av svarspersonerna att bostadspriserna kommer att stiga i det egna bostadsområdet under de kommande 2–3 åren. Nu tror 63 procent av finländarna att priserna kommer att stiga i det egna området, säger Henna Mikkonen, chefsekonom inom Sparbanksgruppen.

– De unga är ännu mer övertygade om prisutvecklingen i det egna bostadsområdet. Av dem tror 68 procent att bostadspriserna kommer att stiga de närmaste åren, säger Mikkonen.

– Före coronan steg bostadspriserna i huvudstadsregionen och i några tillväxtcentrum, men de hade stagnerat eller sjönk till och med i övriga delar av Finland. Nu har priserna stigit i hela Finland, och i många små städer till och med i snabbare takt och mer än i huvudstadsregionen och våra övriga stora städer, säger Rantanen.

– Under det gångna året har priserna börjat stiga även i mindre städer. Även procentuellt sett har bostadshandeln varit livligare på andra håll än i våra stora städer. Detta innebär att det finns en efterfrågan på marknaden. Upp- och nedgångarna i priserna styrs alltid av efterfrågan och utbud, säger Rantanen. – Det är dock bra att komma ihåg att läget har störst inverkan på volymerna och priserna inom bostadshandeln.

– Jämsä är ett bra exempel på bostadsmarknadens utveckling. Stängningen av pappersbruket i Kaipola medförde ingen nedgång i bostadshandeln i området. Med tanke på trafikförbindelserna har Jämsä ett utmärkt läge mellan stora städer, och detta i kombination med förmånliga bostadspriser och att distansarbete har blivit vanligare har lockat familjer att flytta till Jämsä ändå från huvudstadsregionen, säger Rantanen.

Finländarna tror att även räntorna kommer att stiga

– Merparten av finländarna (62 %) tror att euriborräntorna kommer att stiga något under de närmaste åren. Detta stämmer väl överens med marknadsförväntningarna, säger Mikkonen. – Bland de unga är det betydligt färre som förväntar sig en ränteuppgång än i de övriga åldersgrupperna. Endast 47 procent av de unga förväntar sig att räntorna kommer att stiga.

– Detta är förståeligt med tanke på att de ännu inte har någon erfarenhet av ränteuppgångar eller ens av en positiv räntenivå. De äldre åldersgrupperna däremot kommer ihåg till och med en tvåsiffrig räntenivå. Nu vore det viktigt att få de unga att förstå att räntorna mycket väl kan stiga och att det är bra att vara förberedd på det, säger Mikkonen. – Räntorna kan stiga i snabbare takt och mer än väntat. Inflationsökningen har redan visat sig vara ett mer permanent fenomen än man trodde för bara en tid sedan.

– Det är bra att överväga ränteskydd, om du oroar dig över stigande räntor och vill försäkra dig om att räntenivån inte stiger över en viss gräns. Den som däremot har en stabil arbetssituation och ekonomi och stora besparingar behöver inte nödvändigtvis något ränteskydd, säger Mikkonen.

Varannan ung person tänker skaffa egen fritidsbostad

– Överraskande i svaren från de unga var också att nästan varannan ung person (48 %) uppgav att de tänker skaffa en fritidsbostad i framtiden. Detta ser vi i form av en ökning i antalet bostadsaffärer med stugor och fritidsbostäder bland unga, säger Rantanen. – Det är inte längre rätt att säga att unga finländare saknar intresse för stugliv!

– Särskilt för unga skulle jag vilja betona vikten av en kunnig mäklare vid bostads- och fastighetsaffärer. Vid köp av bostadslägenhet, enfamiljshus eller stuga är det viktigt att vara uppmärksam och inte låta sig förblindas av det första intrycket eller känslorna. Det är bra att göra en noggrann utredning av objektets faktiska skick och av eventuella renoveringsbehov inklusive kostnaderna före köpbeslutet. Dessutom bör du ha ett visst ekonomiskt spelrum även efter köpet.

Ta kontakt så diskuterar vi mer om ämnet:

Jukka Rantanen
Verkställande direktör, Sb-Hem Ab
050 341 1391, jukka.rantanen@sbhem.fi 

Henna Mikkonen
Chefsekonom, Sparbanksgruppen
040 564 7918, henna.mikkonen@sparbanken.fi

Sb-Hem är en genuint lokal fastighetsförmedlingskedja som ingår i Sparbanksgruppen och som bedriver sin verksamhet på franchisingbasis. Företaget har över 80 kontor i Finland. www.sbhem.fi www.sparbanken.fi

Taggar: