Människor i livspusselåldern förbereder sig bäst för ekonomiska kriser – höginkomsttagare och unga har minst kunskap om storleken på en snabb nedgång i ekonomin

Sparbanken undersökte finländarnas förhållningssätt till plötsliga inkomstbortfall och förberedelser för dem. Cirka var femte (18 %) uppgav att de vet exakt hur mycket inkomsterna skulle minska i händelse av till exempel arbetslöshet eller sjukdom. Lika många (19 %) hade ingen vetskap alls om detta. 66 % har förberett sig och detta var vanligast för människor i livspusselåldern.

Enligt Sparbankens undersökning uppgav 73 % av finländarna att de vet exakt (18 %) eller ungefär (55 %) hur mycket deras inkomster skulle minska om de blev arbetslösa eller sjuka. 

”Siffran är glädjande hög. Men att tro är inte att veta, och därför är det bra att på förhand ta reda på hur det kunde gå för en själv”, säger Henna Mikkonen, chefsekonom på Sparbanken.

I synnerhet unga vuxna kan bli överraskade, eftersom 30 % av personer mellan 18 och 29 år inte alls vet hur mycket inkomsterna skulle sjunka vid sjukdom eller arbetslöshet. Däremot uppger var tredje (29 %) person över 60 år att de vet exakt hur mycket inkomsterna skulle sjunka.

Höginkomsttagare mer ovetande om effekterna av minskade inkomster

Låginkomsttagare (de som tjänar mindre än 13 500 euro/år) är mer medvetna än medel- och höginkomsttagare om hur mycket deras inkomstnivå skulle sjunka. Av låginkomsttagarna vet 32 % exakt hur en dramatisk minskning av inkomsterna skulle påverka deras ekonomi.

”Detta är förståeligt, eftersom låginkomsttagare också annars är tvungna att tänka på hur pengarna räcker till. Samtidigt är det också glädjande, eftersom olika enkätundersökningar ofta lyfter fram att höginkomsttagare är kunnigare i ekonomifrågor”, påpekar Mikkonen.

Bland människor med högre inkomst vet bara 4 % av dem som tjänar 54 000–67 499 euro exakt vilken inverkan en snabb förändring skulle ha. Av samma grupp har 23 % ingen uppfattning om hur mycket deras inkomster skulle sjunka. 

”Det lönar sig också för medel- och höginkomsttagare att ta reda på hur stort inkomstbortfallet skulle bli för dem. Ju större inkomsterna är, desto större är också det procentuella inkomstbortfallet om man till exempel råkar bli arbetslös. Då kan det bli aktuellt också för höginkomsttagare att göra stora ändringar när det gäller penninganvändning”, påminner Mikkonen.

Coronaåret satt fart på förberedelserna: personer i livspusselåldern ivrigast

66 % av dem som svarade på enkäten hade på något sätt förberett sig på minskade inkomster. Den vanligaste metoden var att spara och placera (37 %). 

Granskat efter åldersgrupp var det vanligast att förbereda sig bland 30–39 åringar, av vilka 72 % på något sätt hade förberett sig på att inkomsterna minskar: 45 % av dem har förberett sig genom att placera, 45 % genom att anpassa konsumtionen (vissa alltså på båda sätten). 

”Coronaåret har visat hur stor betydelse förberedelserna har. Månntro 90-talet har lämnat spår hos dessa ”recessionsbarn” i form av försiktighet och en vilja att förbereda sig även på svårare tider? I den här åldern kan man också skaffa barn, och börjar många tänka på riskerna i ekonomin”, säger Mikkonen.

Hos låginkomsttagare är medvetenheten om beloppet som inkomsterna minskar med större än hos personer med högre inkomster, men de praktiska förberedelserna är mindre hos dem som tjänar mindre. 

”Detta kan förklaras enkelt med att det hos låginkomsttagaren inte alltid finns pengar att spara och det kan också vara besvärligt att anpassa konsumtionen om det är ont om pengar. Jag vill ändå uppmuntra alla att spara ens lite, om det bara är möjligt – redan små belopp är en bra början”, tillägger Mikkonen.

Bland de olika alternativen för förberedelser använde män (39 %) sparande eller placeringar något oftare än kvinnor (36 %), medan kvinnor oftare var redo att anpassa sin konsumtion (38 % jfr män 33 %).

Syftet med Sparbankens enkätundersökning var att utreda kunskapen hos arbetande finländare om hur mycket deras inkomster skulle sjunka om de blev arbetslösa eller fick sjukdagpenning samt på vilken nivå beredskapen för en sådan situation ligger. Informationen insamlades med hjälp av en elektronisk enkät under tiden 26.–29.1.2021 via YouGovs konsumentpanel. Målgruppen för undersökningen var finländska löntagare som fyllt 18 år. (Enkätundersökningen är på finska.)
 

Mer information:

Henna Mikkonen
Sparbanksgruppen, chefsekonom 
henna.mikkonen@saastopankki.fi, 040 564 7918 

Sparbanksgruppen främjar individens och samhällets ekonomiska välstånd. Vi vill att man känner oss för vårt mod, vår expertis och passion att göra ett utmärkt kundarbete. Sparbanksgruppen består av lokala Sparbanker runtom i Finland samt Sparbankscentralen. Utöver omfattande banktjänster erbjuder vi våra kunder tjänster för placering, bostadsbyte och försäkring.

Taggar: