Produktionen av fritt finansierade hyresbostäder motsvarar inte dagens boendebehov

Coronatiden och det ökade distansarbetet har förändrat finländarnas boendebehov. Behovet av fler kvadrater återspeglas i form av en kraftig ökning i efterfrågan på och antalet affärer med enfamiljshus och radhusbostäder över hela Finland. Inom produktionen av fritt finansierade ägarbostäder har man reagerat på konsumenternas behov av extra kvadrater – detta är dock inte fallet inom byggandet av hyresbostäder, där bostäderna krymper.

– Boendetrenderna har förändrats. Coronan och det akuta behovet av mer utrymme har fått finländarna att söka sig från små höghuslägenheter till småhus med egen gård. På många orter finns det för närvarande ett skriande behov av stora höghuslägenheter, radhusbostäder och enfamiljshus. Efterfrågan på små bostäder har däremot minskat tydligt, vilket även återspeglas i antalet genomförda bostadsaffärer, säger Jukka Rantanen, vd för Sb-Hem. 

– I nya fritt finansierade höghusbyggen har bostädernas snittstorlek ökat redan en tid. Bostadsfördelningen har förändrats till följd av efterfrågan. Nu byggs det betydlig fler familjebostäder än åren 2014–2019, då det var vanligt att bostadsfonder köpte hela höghus. I dem var nästan alla bostäder små en- och tvårummare, eftersom de var mest intressanta för bostadsinvesterare. 

– Under de senaste två åren har byggarna bättre beaktat önskemålen om större bostäder i fråga om ägarboende. En bidragande orsak har också varit att de få familjebostäder som funnits i nybyggen har reserverats omedelbart och blivit sålda snabbare än de små bostäderna, säger Rantanen. – I nya hyreshusbyggen däremot minskar storleken på bostäderna ytterligare. Bostädernas snittstorlek har tydligt minskat.

– Inom hyresbostadsproduktionen görs bostäderna nu så små som möjligt. Med tanke på boendepreferenserna borde man fundera på hur klokt det är på lång sikt.

– Inom hyresbostadsproduktionen strävar man hela tiden efter att maximera kvadratmeterhyran. Enda sättet att maximera kvadratpriserna och hyresintäkterna är att minska bostadsstorleken, säger Rantanen. – Man sänker kvadratmeterantalet i nya bostäder för att hyrorna ska verka rimliga i förhållande till hyrorna för gamla bostäder som bjuds ut. Till exempel i Tavastehus finns ett nybygge med 100 hyresbostäder där trerummarna är endast 44 m2. Hyran för dem kommer sannolikt att ligga på ungefär samma nivå som för gamla trerummare, men bostäderna är cirka 30 kvadratmeter mindre. Det är mycket med tanke på boendetrivseln i vardagen.

– Det återstår att se hur bra trerummarna på 44 m2 går åt i framtiden, om den investerare som köpt bostäderna bestämmer sig för att börja sälja dem en dag, säger Rantanen. – När någonting sker på marknadsvillkor är nackdelen och risken alltid att man inte nödvändigtvis tänker 10–20 år framåt i tiden.

Nej till hyresreglering

– Jag understöder inte ett återinförande av hyresregleringen, som avskaffades under 1990-talet, för att begränsa hyreshöjningarna eller en reglering av bostädernas snittstorlek vid byggen. Reglering är förlegat. De negativa följderna skulle vara mycket större än fördelarna, säger Rantanen. – En hyresreglering medför minskat intresse hos investerare att investera i bostäder och byggandet avtar. 

– Även ekonomerna är ovanligt eniga om att en hyresreglering inte är till fördel. Förutom att investerarnas intresse och utbudet minskar, ökar risken för att underhållet försummas om bostäderna inte ger tillräckligt bra avkastning, säger Henna Mikkonen, chefsekonom inom Sparbanksgruppen. – Sverige är ett bra exempel på att hyresreglering inte fungerar. Till exempel i Stockholm är det upp till 20 års köer till hyresbostäder.

– En hyresreglering kan kväva marknaden helt. Det är väl det som har skett i Berlin. Där har man nu avvecklat hyresregleringen efter ett försök på bara ett drygt år, säger Rantanen. 

– Coronaårets senaste fenomen på hyresbostadsmarknaden är att hyresgäster själva har börjat ge prisförslag. Detta visar att det på vissa ställen börjar finnas ett överutbud av hyresbostäder på grund av att efterfrågan är så liten, säger Rantanen.

Ta kontakt så diskuterar vi mer om ämnet:

Jukka Rantanen
Verkställande direktör, Sb-Hem Ab
050 341 1391, jukka.rantanen@sbhem.fi

Henna Mikkonen
Chefsekonom, Sparbanksgruppen
040 564 7918, henna.mikkonen@sparbanken.fi
 

Sb-Hem är en genuint lokal fastighetsförmedlingskedja som ingår i Sparbanksgruppen och som bedriver sin verksamhet på franchisingbasis. Företaget har över 70 kontor i Finland. www.sbhem.fi www.sparbanken.fi

Taggar: