Sparbanksgruppens enkät Digiradar: 22 procent av finländarna har överlåtit sina bankkoder till sina närstående
Enligt Sparbanksgruppens enkät Digiradar är finländarna väl medvetna om hoten om nätbrottslighet, eftersom 75 procent av finländarna anser att bedrägeriförsöken har ökat under det senaste året. Samtidigt ökar kundernas förväntningar på bankens övervakning. En bred majoritet bedömer att de förmår agera tryggt, men fler än var femte har lämnat ut sina personliga bankkoder till sina närstående. December är en av de livligaste säsongerna bland lurendrejare, så nu gäller det att vara särskilt vaksam.
Enligt enkäten anser finländarna att de mest oroväckande hoten mot den digitala säkerheten är sabotageprogram (46 %), dataintrång (45 %) samt nätfiske och nätbedrägerier (44 %). Finländarna bedömer att de mest sannolikt utsätts för bedrägeriförsök i form av e-post eller textmeddelanden som styr att klicka på en länk till en falsk webbplats. Ungefär hälften av de unga vuxna, det vill säga 18–29-åringarna, ansåg att sociala medier är en sannolik plattform för bedrägeriförsök. Det var en klart större andel än bland hela befolkningen i genomsnitt.
Av alla som svarade ansåg 90 procent att egen omsorgsfullhet spelar en viktig roll när det gäller att skydda sig mot nätbrottslighet. En majoritet på drygt 80 procent uppgav till exempel att de utnyttjar säkerhetsgränser för sina betalkort och sköter om informationssäkerheten för sina anordningar genom att se till att göra uppdateringar av operativsystemet. Ändå har hela 22 procent av finländarna överlåtit sina bankkoder till en annan person, såsom en familjemedlem, för skötsel av ett ärende. Av unga vuxna, det vill säga 18–29-åringarna, har hela 31 procent gjort så.
”Resultaten visar att finländarna är väl medvetna om riskerna med den digitala säkerheten och aktivt strävar efter att skydda sig mot dem. Ändå är det ett oroväckande resultat att en så pass stor andel har lämnat ut sina bankkoder till sina närstående. Bankkoderna är avsedda endast för personligt bruk, och det ska man inte frångå ens då det gäller familjemedlemmar”, betonar Mikko Liljavirta, expert på bedrägeribekämpning vid Sparbanksgruppen.
Majoriteten av kunderna önskar att banken aktivt övervakar kundernas betalningstransaktioner
Endast 15 procent av respondenterna oroade sig över sitt kunnande när det gäller att skydda sig mot nätbrottslighet. Detta framhävdes betydligt mer bland över 50-åriga respondenter (ca 20 %) än i de yngre åldersklasserna (11 %). Det egna kunnandet oroade kvinnor mer än män.
”Bedrägerierna har under de senaste åren blivit ett allt vanligare gissel, och i förhållande till det är det en överraskande liten andel som oroar sig över sitt kunnande. I takt med att nätbrottsligheten ständigt utvecklas lönar det sig också att uppdatera sin kännedom om nya hot genom att följa nyheter och bankernas anvisningar, eftersom alla detta års skyddsåtgärder kanske inte räcker längre nästa år. Och samtidigt ökar dock kundernas förväntningar på bankernas roll i bekämpningen av ekonomisk brottslighet”, berättar Kai Koskela, Sparbanksförbundets tf. verkställande direktör.
Av dem som svarade anser 78 procent att banken borde övervaka skötsel av bankärenden och varna när ovanliga betalningar upptäcks på kontot. Hela 65 procent av respondenterna vill att banken ska fördröja eller förhindra ovanliga betalningar, och endast fyra procent av respondenterna var helt av annan åsikt om detta. Det tyder på att en del finländare önskar att säkerheten ska förbättras på bekostnad av användarupplevelsen, även om en stor del av kunderna tidigare har bedömt att enkel användning är det viktigaste kriteriet.
”Inom hela sektorn har det gjorts många åtgärder för att förbättra den digitala säkerheten. Samtidigt söker även brottslingar ständigt nya sätt att slå till mot konsumenternas plånbok. Det är en ständig kapplöpning där vi strävar efter att balansera så att kunderna erbjuds tillräckligt med säkerhetsåtgärder, men så att vi samtidigt kan ge kunderna en upplevelse av att det går smidigt att uträtta ärenden”, konstaterar Koskela.
Finlands Finansförbund påminner genom sin kampanj mot bedrägerier om att en skärpning av bankernas skadeståndsansvar till och med kan sporra brottslingar att begå allt fler bedrägerier. Bankkunderna skulle invagga sig i en falsk säkerhetskänsla och eventuellt glömma att vara försiktiga om man utgår från att någon annan ersätter förlorade tillgångar. Detta skulle uppmuntra brottslingar att utveckla nya bedrägerier.
Sparbanken varnar: Julen är en av högsäsongerna för nätbedrägerier
Nätbrottslighet lever i samma årsrytm som vanliga människor. I december handlar människor mer än vanligt och skickar paket. Då kan man bli utsatt för ett bedrägeriförsök till exempel i form av ett e-postmeddelande eller textmeddelande om en julklappsförsändelse. När man julhandlar är det bra att fästa särskild uppmärksamhet också vid handelsplatsens tillförlitlighet.
”Om man beställer en julklapp från en webbutik som inte är allmänt känd som tillförlitlig aktör, lönar det sig undersöka butikens bakgrund närmare innan man matar in sina betalningsuppgifter på webbplatsen. Bedragare rör sig också på loppmarknader och liknande handelsplattformar på nätet. Det lönar sig att läsa plattformens betalnings- och leveranspraxis noggrant, så märker du lättare om en bedragare försöker fiska efter dina uppgifter på ett sätt som avviker från plattformens praxis”, säger Liljavirta.
Tre tips för att uträtta digitala ärenden säkert:
- Se upp med länkar som du får i meddelanden. Logga aldrig in med bankkoder via länkar.
- Lämna inte ut dina bankkoder till någon annan, inte ens familjemedlemmar eller myndigheter. Banken eller myndigheterna begär aldrig att du ska ange dina bankkoder eller lösenord.
- När du loggar in i officiella tjänster med bankkoder, gå inte till sidan via en sökmotor. Skriv omsorgsfullt sidans adress direkt i adressfältet.
”En viktig larmsignal för att upptäcka bedrägerier är också en känsla av brådska eller nöd. Bedragare försöker ofta få sina offer att handla så snabbt att de inte hinner stanna upp och ifrågasätta bedragarens anvisningar. Det viktigaste är alltså att i lugn och ro stanna upp och tänka till vad man egentligen håller på med”, tillägger Liljavirta.
Enkäten som Sparbanksgruppen lät göra genomfördes som en webbenkät 15–18.11.2024 och den besvarades av 1012 personer. Målgruppen var ett nationellt representativt urval av finländare över 18 år. Undersökningen genomfördes av YouGov Finland.
Mer information och intervjuförfrågningar:
Kai Koskela
Tf. verkställande direktör
+358 40 549 0430
Taggar:
