Avgörande fynd om läkemedelsavgivande ballonger och stentar
Nu presenteras en interimsanalys (mellanrapport) från en omfattande svensk studie, SWEDEPAD, som visar att ballonger och stentar som behandlats med läkemedlet paclitaxel, inte ger den ökade dödlighet som tidigare rapporterats vid behandling av benartärsjukdom. Studien som letts från Göteborgs universitet publiceras i The New England Journal of Medicine, NEJM, och väntas ge internationellt eko.
Benartärsjukdom är vanligt, främst hos äldre, och ger en otillräcklig blodcirkulation. Sjukdomen innebär förträngningar i pulsådrorna till och i benen. Den orsakar ofta stort lidande med smärtor och risk för amputation.
För att vidga förträngningarna som uppstår används ofta ballongvidgning, ibland i kombination stentar, små rörformiga metallnät, som stärker kärlväggen och förhindrar återfjädring efter vidgningen. Proceduren genomförs med katetrar som förs in i pulsådern via ljumsken, vilket är skonsammare för patienten jämfört med en öppen operation.
Det forskarna gjort i den aktuella rapporten är att jämföra dödlighet hos patienter som lottats till att få endera traditionell vidgning av kärlet, eller den mer kostsamma behandlingen med läkemedelsavgivande ballonger och stentar. Samtliga läkemedelsavgivande ballonger och stentar som är godkända för benartärsjukdom är behandlade med läkemedlet paclitaxel. Underlaget om hittills cirka 2 300 patienter i Sverige gör studien till den överlägset största i sitt slag i världen.
Resultatet, att dödligheten i de olika grupperna inte skiljer sig åt, väntas få stor påverkan. Frågan om en eventuellt ökad dödlighet vid behandling med paclitaxel-behandlade ballonger och stentar har varit livligt diskuterad på senare år.
Bidrar med lösning på kliniskt dilemma
I december 2018 publicerades en artikel, byggd på en samlad analys av dittills publicerade randomiserade studier, som överraskande rapporterade ökad dödlighet bland patienter som fått behandling med paclitaxel-behandlade ballonger och stentar.
Användningen av produkterna minskade drastiskt i hela världen och bland andra den amerikanska myndigheten för kost och läkemedel, FDA, manade till försiktighet vid användandet av dem. I den efterföljande diskussionen har resultaten ifrågasatts, men en tillräckligt stor randomiserad studie för att avgöra frågan har saknats, fram tills nu.
Försteförfattare till artikeln i NEJM är Joakim Nordanstig, docent i kärlkirurgi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, ordförande i studiens styrgrupp, och kärlkirurg på Sahlgrenska Universitetssjukhuset:
– Vi är stolta och glada över att på detta sätt kunna bidra med en lösning på det svåra kliniska dilemma som uppstod när den långsiktiga patientsäkerheten gällande behandling med paclitaxel-behandlade ballonger och stentar blev ifrågasatt, säger han, och fortsätter:
– Först och främst är våra resultat viktiga för alla de patienter som lever med benartärsjukdom och som står inför ett ingrepp i benens pulsådror. Läkemedelsbehandlade ballonger och stentar har haft en utbredd användning runt om i världen och är den i nuläget mest lovande tekniken vi har för att motverka återförträngning i det vidgade blodkärlsavsnittet efter ingreppet. Sådan återförträngning är den absolut viktigaste begränsningen för invasiva interventioner vid benartärsjukdom och är något som drabbar många patienter.
– Det är också väldigt roligt att svensk kärlkirurgi och interventionsradiologi i fin samverkan här verkligen har kunnat bidra till att lösa ett internationellt behandlingsdilemma. Vår studie är definitivt en laginsats, och alla landets kärlkirurger, interventionsradiologer och kärl- och röntgensjuksköterskor som deltagit i studien kan i dag sträcka på sig lite extra, säger Joakim Nordanstig.
Lugnande resultat – nya patienter inkluderas
Studien, som huvudsakligen finansierats av Vetenskapsrådet, har gjorts inom ramen för det nationella kvalitetsregistret för kärlkirurgi (Swedvasc) vilket administreras av Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet. Vid UCR har studieplattformen tagits fram och data processats.
Forskare vid UCR har tidigare genomfört flera studier med liknande design och samarbetet mellan Göteborgs universitet och UCR har varit en framgångsfaktor, menar Mårten Falkenberg, principal investigator för SWEDEPAD, adjungerad professor i vaskulär intervention vid Sahlgrenska akademin och korresponderande författare.
– Det är ovanligt att interimsanalys publiceras i världens högst rankade medicinska tidskrift. Anledningen är att vårt resultat, trots att det är negativt och alltså inte påvisar några skillnader, med stor sannolikhet löser ett medicinskt dilemma, med stora kliniska och ekonomiska konsekvenser över hela världen, konstaterar han.
– Med detta övertygande och lugnande resultat har vi åter dragit igång vår studie och ytterligare 1 400 patienter kommer att inkluderas. När allt är klart räknar vi med att kunna visa om den nya teknologin, med läkemedelsbehandlade ballonger och stentar, verkligen förbättrar de behandlingsresultat som är väsentliga för patienter med benartärsjukdom; lägre risk för amputation och bättre livskvalitet, avslutar Mårten Falkenberg.
Titel: Mortality with Paclitaxel-Coated Devices in Peripheral Artery Disease, https://www.nejm.org/doi/10.1056/NEJMoa2005206
Kontakter:
Joakim Nordanstig, tel. 0708 25 94 96, joakim.nordanstig@vgregion.se – nås under torsdagen på telefon från kl. 13
Mårten Falkenberg, tel. 0736 60 16 29, marten.falkenberg@gu.se – nås under torsdagen på telefon från kl. 16
Bilder: Joakim Nordanstig och Mårten Falkenberg
Margareta Gustafsson Kubista
Pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
0705 30 19 80
press@sahlgrenska.gu.se
Göteborgs universitets medicinska fakultet, Sahlgrenska akademin, utbildar och forskar inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Fakulteten har 5300 studenter, 187 professorer och över 800 aktiva doktorander. https://www.gu.se/sahlgrenska-akademin
