Avlopp värre grogrund än väntat för antibiotikaresistens
Avloppsvatten utgör en kraftfullare grogrund för antibiotikaresistens än vad som tidigare varit känt. En studie från Göteborgs universitet visar att avloppsmiljön ger resistensgener en extra skjuts i spridningen från ofarliga till sjukdomsorsakande bakterier.
Mikroorganismer har tillverkat antibiotika långt innan människan började använda det som läkemedel. Därför är också många miljöbakteriers förmåga att försvara sig mot antibiotika uråldrig.
Sedan antibiotika introducerades som läkemedel har sjukdomsframkallande bakterier också börjat samla på sig allt fler resistensgener i sitt dna. Denna pågående process kräver att kromosomförankrade gener hos vissa bakteriearter blir rörligare och får förmågan att hoppa mellan arter.
I en studie i tidskriften Communications Biology presenterar forskare vid Centrum för antibiotikaresistensforskning (CARe) i Göteborg resultat som pekar mot i vilka miljöer generna får sin rörlighet. Det handlar om tidigare okända egenskaper.
Viktigt stoppa uppkomsten
Att avloppsvatten innehåller rester av antibiotika som kan främja utvecklingen av antibiotikaresistenta bakterier är känt sedan tidigare. De nya rönen pekar mot att avloppsvatten också har egenskaper som gör att resistensgener kan påbörja sin resa från ofarliga bakterier till de som orsakar sjukdomar.
Forskarna utgick ifrån att det inte räcker med antibiotika för att generna ska bli rörliga. Arten som bär resistensgenen i sin kromosom måste vara närvarande, liksom specifika dna-sekvenser som kan ge resistensgenerna förmågan att förflytta sig.
Genom att analysera dna från tusentals prover från olika miljöer kunde forskarna identifiera var alla nyckelkomponenter fanns tillsammans. Till författarnas förvåning var det inte i tarmen hos människor, eller hos djur, utan i avloppsvatten från hela världen.
– För att bekämpa antibiotikaresistens kan vi inte bara fokusera på att förhindra spridningen av de resistenta bakterier som redan är i omlopp, vi måste också förhindra eller fördröja uppkomsten av nya varianter, konstaterar Fanny Berglund, forskare inom antibiotikaresistens på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, och studiens förstaförfattare.
Mer fokus på avloppsvatten
Forskargruppen har publicerat flera andra studier som visar att det finns en stor variation av olika resistensgener i miljön, många fler än de resistensgener som vi idag ser i sjukdomsframkallande bakterier.
Detta gör miljön till en stor källa av nya resistensgener som en efter en får förmågan att hoppa mellan arter, för att så småningom hamna i sjukdomsframkallande bakterier. Att förorena miljön med antibiotika är alltså ingen bra idé, menar forskarna.
– Det är mycket fokus på att minska antibiotikaanvändningen hos människor och djur. Detta är förstås viktigt, men vår studie visar att vi också måste vara uppmärksamma på vårt avloppsvatten, eftersom det här verkar vara en plats där nya varianter av antibiotikaresistens kan utvecklas, avslutar Fanny Berglund.
Titel: Evidence for wastewaters as environments where mobile antibiotic resistance genes emerge – https://www.nature.com/articles/s42003-023-04676-7 – av Fanny Berglund, Stefan Ebmeyer, Erik Kristiansson och Joakim Larsson.
Kontakt: Fanny Berglund, tel. 0766 15 17 13, e-post fanny.berglund@gu.se
Bild: Fanny Berglund (foto: Göteborgs universitet)
Forskargruppen: Joakim Larsson group, https://www.gu.se/biomedicin/om-oss/avdelningen-for-infektionssjukdomar/joakim-larsson-group
CARe: Centrum för antibiotikaresistensforskning, https://www.gu.se/care
Margareta Gustafsson Kubista
Pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Tel. 0705 30 19 80
E-post press@sahlgrenska.gu.se
Sahlgrenska akademin är Göteborgs universitets medicinska fakultet med utbildning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap, www.gu.se/sahlgrenska-akademin
