Bättre resultat av rehabiliteringen med personcentrerad vård

Report this content

Patienter som drabbats av akut kranskärlssjukdom har nästan tre gånger större chans att förbättras om de får vård utifrån ett personcentrerat synsätt jämfört med traditionell vård. Det visar forskare vid Sahlgrenska akademin i en studie med 199 hjärtpatienter.

En personcentrerad vård innebär att personen, och inte patienten eller diagnosen, sätts i centrum för vården. Göteborgs universitets Centrum för personcentrerad vård, GPCC, hör till de forskargrupper som ligger längst fram i Europa när det gäller den personcentrerade vårdens tillämpning och effekter.

I sin senaste studie har forskarna följt 199 slumpvis utvalda patienter som rehabiliterats efter en akut kranskärlssjukdom. Gruppen delades upp i två delar, där hälften fick personcentrerad vård och hälften traditionell rehabilitering.

En uppföljning sex månader efter sjukdomstillfället visar att i gruppen som fick personcentrerad vård var chansen att förbättras 2,7 gånger större än i gruppen som fick traditionell vård.

– Förbättringen innebar att gruppen hade en större tilltro till den egna förmågan, att de återgick till arbete eller till tidigare aktivitetsnivå, och att de inte blev återinlagda på sjukhus för någon ny hjärthändelse, säger Andreas Fors, doktorand vid Sahlgrenska akademin och GPCC.

Konkret innebar den personcentrerade vården i studien att patient och vårdpersonal i samråd utformade en hälsoplan, som sedan följde patienten genom hela vårdkedjan.

– Hälsoplanen bygger alltid på patientens egen sjukdomsberättelse och blir ett viktigt redskap för att lyfta fram patientens egna resurser, hinder och möjligheter. Planen involverar även det stöd som behövs för att nå de individuella målen i rehabiliteringen, både från sociala nätverk och från vårdpersonalen, säger Andreas Fors.

Den aktuella studien är enligt forskarna den första i världen som prövat effekten av personcentrerad vård genom hela vårdkedjan av sjukhus, öppenvård och primärvård. 

Artikeln Person-centred care after acute coronary syndrome, from hospital to primary care – a randomised controlled trial publiceras i tidskriften International Journal of Cardiology den 24:e mars 2015.

Länk till artikel: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S016752731500594X

Kontakt:
Andreas Fors,
doktorand vid Sahlgrenska akademin och GPCC, Göteborgs universitet
0709-115931
andreas.fors@gu.se

FAKTA: TRE NYCKELBEGREPP FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD
Partnerskapet. Den mest centrala delen i personcentrerad vård. Ömsesidig respekt för patientens kunskap om att leva med sjukdomen och vårdpersonalens kunskap om vård och behandling.
Patientberättelsen. Utifrån patientens berättelse om tillståndet planeras vården gemensamt.
Dokumentation. Patientberättelsen och hälsoplanen förs in journalen som också görs tillgänglig för patienten.

FAKTA GPCC:
Göteborgs universitets tvärvetenskapliga forskningscentrum Centrum för Personcentrerad vård (GPCC) bildades 2010 och engagerar idag fler än 100 forskare från olika discipliner. Forskningen har resulterat i ett antal vetenskapliga publikationer som bland annat visar att en personcentrerad vård:

  • Kortar vårdtiden för hjärtsviktspatienter från nio till sju dagar
  • Minskar sjukhusvårdtiden med upp till 50 procent
  • Minskar sjukhusvårdkostnaderna med upp till 40 procent
  • Ökar patienters känsla av trygghet i samband med vård och behandling
  • Förbättrar smärtlindring

Läs mer här: http://gpcc.gu.se/

Presskontakt Krister Svahn
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
0766-18 38 69
031-786 3869
krister.svahn@sahlgrenska.gu.se


Med 6 000 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare engagerade i nationella och internationella samarbeten för att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa. 

Taggar:

Prenumerera

Media

Media

Citat

Förbättringen innebar bland annat att gruppen återgick till arbete.
Andreas Fors, forskare vid Sahlgrenska akademin