Effekter av internet-KBT vid depression kartlagda
KBT via internet mot depression är ofta lika bra som traditionell KBT. Det visar en internationell studie där forskare vid Göteborgs universitet medverkat. Det finns dock moment i vissa nätbaserade behandlingar som kan orsaka skada.
Kognitiv beteendeterapi, KBT, via internet är en behandlingsmetod som tillämpas allt mer. Det har dock varit oklart vilka delar av behandlingen som ger mest hjälp vid depression, vilka delar som är mindre effektiva och vilka som potentiellt kan skada patienter.
I en internationell studie har forskare från Göteborgs universitet varit med och deltagit i systematisk litteratursammanställning och metaanalys, som bygger på 76 studier från olika länder, däribland Sverige. Totalt ingick 17 521 patienter, varav 71 procent kvinnor.
Studien som publicerats i The Lancet Psychiatry har letts från Kyoto University i Japan. En av författarna är Cecilia Björkelund, professor i allmänmedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Ett stort kliv framåt
– Vid lindrig eller medelsvår depression är effekten av internet-KBT lika god som vid sedvanlig KBT. För många är det ett fantastiskt sätt att kunna ta till sig terapi, utan att behöva resa till terapeuten. Vi såg också att det var speciellt bra för äldre, vilket inte var helt väntat, säger hon.
Precis som vid traditionell KBT går internet-KBT ut på att förändra tankar, känslor och beteenden som utgör hinder i patientens liv och försämrar måendet. Under behandlingen, som ofta pågår ett tiotal veckor, ges uppgifter och övningar som utförs på egen hand.
Den faktor som visade sig betyda mest för prognosen var depressionens djup när behandling inleddes. Vid mildare depression var resultaten bättre. Stöd från behandlare och sms-påminnelser ökade andelen patienter som fullföljde terapin.
– Ska man använda internet-KBT inom hälso- och sjukvård så måste programmen vara lika väl reglerade som läkemedel, men så är det inte i dag. Med den här studien tar vi ett ordentligt kliv framåt. Dels kartlägger studien vad som är mest effektivt, och dels ger den kunskaper om hur vi kan designa och anpassa ett programs sammansättning till patientens problem, säger Cecilia Björkelund.
Kontakten helt avgörande
Internet-KBT förutsätter dock kontinuerlig kontakt bland annat för att det är viktigt att behandlaren kan se att det sker en förbättring inom tre-fyra veckor, och att det inte går åt fel håll. Depression är en potentiellt mycket farlig sjukdom, betonar Cecilia Björkelund. Vid djup depression är internetförmedlad terapi inte aktuellt.
Studien visar att det finns en fara med att använda internet-KBT med program som innehåller avslappningsterapi. Det kan tvärtom ge negativa effekter, förvärra symptomen och ge så kallad avslappningsframkallad ångest.
– För en person med depression är det inte tillrådligt. Avslappningsprogram ska inte användas som en del av behandlingen mot depression inom hälso- och sjukvården, säger Cecilia Björkelund.
En av studierna som utgör grund för den aktuella publiceringen är internet-KBT-studien PRIM-NET, en jämförande studie utförd inom primärvården i Västra Götalandsregionen 2010-2013, med forskare från institutionen för medicin och psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet.
Titel: Dismantling, optimising, and personalising internet cognitive behavioural therapy for depression: a systematic review and component network meta-analysis using individual participant data, https://doi.org/10.1016/S2215-0366(21)00077-8
Kontakt: Cecilia Björkelund, tel. 0707 98 05 03, e-post cecilia.bjorkelund@allmed.gu.se
Bild: Cecilia Björkelund (foto: Christina Ylander)
Margareta Gustafsson Kubista
Pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
Tel. 0705 30 19 80
Universitetets pressjour: https://www.gu.se/pressrum
Sahlgrenska akademin är Göteborgs universitets medicinska fakultet med utbildning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Fakulteten har 4 851 helårsstudenter, 942 forskarstuderande och 1 774 anställda, www.gu.se/sahlgrenska-akademin
