Fetmakirurgi effektivt även vid tidigt utvecklad fetma
Kirurgisk behandling av fetma är lika effektivt för individer som utvecklat sjukdomen tidigt, före 20 års ålder, som för dem som utvecklat fetma senare i livet, visar en studie från Göteborgs universitet.
Resultaten publiceras i tidskriften Diabetes Care, och bygger på data från SOS-studien, Swedish Obese Subjects, som startades 1987 och leds och koordineras från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Den nu aktuella studien omfattar uppgifter om totalt 4 026 vuxna individer som utvecklat fetma. Hälften var fetmaopererade och hälften utgjorde kontrollgrupp. Vardera gruppen var uppdelad i tre undergrupper – normalvikt, övervikt och fetma – utifrån deltagarnas kroppsmasseindex, BMI, vid 20 års ålder.
Forskarna undersökte sedan om det var någon skillnad i effekterna av kirurgisk fetmabehandling hos dem som utvecklat fetma före 20 års ålder jämfört med dem som utvecklade fetma senare i livet.
Resultaten inte de förväntade
En av medförfattarna i studien är Johanna Andersson Assarsson, medicine doktor, forskare och studiekoordinator för SOS-studien.
– Vi var något förvånade över resultaten. Eftersom gruppen som utvecklat fetma redan vid 20 års ålder har haft en längre exponering för fetma och dess risker, hade vi förväntat oss att denna grupp skulle ha sämre effekt av kirurgisk fetmabehandling med avseende på viktnedgång och fetmarelaterade följdsjukdomar, men så var det inte, säger hon, och fortsätter:
– Gruppen som hade fetma vid 20 års ålder hade tvärtom något större viktnedgång efter kirurgi och det var ingen skillnad i effekterna på diabetes, diabeteskomplikationer, hjärt-kärlsjukdom eller cancer, jämfört med individer som utvecklade fetma senare i livet.
Viktigt för personer med fetma
För många sjukdomar är det fördelaktigt att behandla tidigt, men individer med tidigt utvecklad fetma har ofta haft sin sjukdom under lång tid när man överväger kirurgisk behandling. Det har ibland spekulerats om att dessa individer skulle ha en sämre effekt av kirurgisk fetmabehandling eftersom de haft en längre exponering för fetmans negativa påverkan på hälsan.
– Här visar vi att så inte är fallet, och vi tycker att det är viktigt att informationen når både de som överväger kirurgisk fetmabehandling och till sjukvårdspersonal som behandlar patienter med fetma, säger Johanna Andersson Assarsson.
Titel: Effects of Bariatric Surgery in Early- and Adult-Onset Obesity in the Prospective Controlled Swedish Obese Subjects Study; https://care.diabetesjournals.org/content/early/2020/01/22/dc19-1909
Kontakt: Johanna Andersson Assarsson, forskare Göteborgs universitet, 0705 58 68 57, johanna.andersson@gu.se
Bild: Johanna Andersson Assarsson (foto: Malin Arnesson)
Margareta Gustafsson Kubista
Pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
031 786 49 76, 0705 30 19 80
margareta.g.kubista@gu.se
Sahlgrenska akademin är den medicinska fakulteten vid Göteborgs universitet med 5000 studenter och 1800 anställda. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Fakulteten har 200 professorer och 700 aktiva doktorander. sahlgrenska.gu.se
