Förbättrad tarmmikrobiota vid behandling med kolesterolsänkare
Det finns en tydlig koppling mellan förbättrad tarmmikrobiota och ett av våra vanligaste kolesterolsänkande läkemedel, statiner. Det framgår av en europeisk studie där forskare vid Göteborgs universitet ingår.
Tarmens mikrobiota, alltså sammansättningen av bakterier, har tidigare kunnat kopplas till olika ämnesomsättningsrelaterade sjukdomar och hjärt-kärlsjukdom. Den aktuella studien, publicerad i tidskriften Nature, visar nu att tarmmikrobiotan förbättrades hos den grupp deltagare som tog statiner.
De direkta mekanismerna är inte klarlagda men resultaten är ändå tydliga i denna första huvudpublikation från det EU-baserade samarbetsprojektet MetaCardis, med 14 forskargrupper från sex länder.
En av författarna är Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, med fokus på tarmflorans roll vid metabolism.
– Även om studien inte ger ett orsakssamband, så är det spännande att se hur ett välbeprövat läkemedel kan förändra tarmmikrobiotan. Nu återstår det att visa om statiner direkt påverkar bakterierna i tarmen eller om läkemedlet påverkar tarm- och immunceller som i sin tur bidrar till en förändrad mikrobiota, säger han.
Länk mellan tarmmikrobiota och fetma
Syftet med MetaCardis är att klargöra om och hur tarmmikrobiotan kan kopplas till hjärt-kärlsjukdom. Inom projektet har drygt 2 000 européer med olika grader av ämnesomsättnings- och hjärt-kärlsjukdom noggrant undersökts.
Tarmmikrobiotan delas in i olika huvudgrupper mellan individer, så kallade enterotyper. En av dessa, betecknad Bact2, har färre bakterier till både antal och sammansättning. Bland annat saknas antiinflammatoriska bakterier som Faecalibacterium, som bland annat stärker immunförsvaret.
Bact2 har visat sig vara vanligare hos patienter med inflammatorisk tarmsjukdom, multipel skleros och depression. I den aktuella studien såg forskarna att denna enterotyp också var betydligt mer förekommande hos patienter med fetma (18 procent) än hos personer utan fetma (4 procent), en observation som verifierades i en oberoende belgisk studie.
Öppnar för nya behandlingsformer
Den positiva och hittills okända effekten av statiner, som forskarna identifierat, handlade om att andelen individer med Bact2 minskade i den grupp som behandlades med läkemedlet, vilket gav en mer normal tarmmikrobiota. Tillsammans öppnar de olika fynden i studien för nya framtida behandlingsformer där man kan använda läkemedel för att förändra tarmmikrobiotan.
– Kanske kan man använda läkemedel som statiner för att ändra ekologin i tarmen, men för detta krävs vidare studier, konstaterar Fredrik Bäckhed.
Titel: Statin therapy is associated with lower prevalence of gut microbiota dysbiosis; http://dx.doi.org/10.1038/s41586-020-2269-x
Kontakt: Fredrik Bäckhed 0702 18 23 55; fredrik.backhed@wlab.gu.se - nås under torsdagen, undantaget klockan 10-12 och 14-15
Bild: Fredrik Bäckhed (foto: Johan Wingborg)
Margareta Gustafsson Kubista
Pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
0705 30 19 80
press@sahlgrenska.gu.se
Sahlgrenska akademin är Göteborgs universitets medicinska fakultet med utbildning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Fakulteten har 5300 studenter, 187 professorer och över 800 aktiva doktorander. sahlgrenska.gu.se
