Ingen fördel av kompressionsstrumpor under löpning

Kompressionsstrumpor är populära bland löpare, men det saknas vetenskapliga belägg för att de faktiskt ger positiv effekt på träningen. Tvärtom minskar syresättningen i underbenet under löpning för den som bär strumporna. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

I reklam riktad till löpare påstås kompressionsstrumpor ha flera fördelar som gynnar prestationen och uthålligheten i samband med träning. Kompressionsstrumpor avsedda för träning påstås exempelvis förbättra blodcirkulation och minska muskelskada, vilket bland annat ska leda till mindre ömma muskler.

– Det har gjorts ett fåtal studier tidigare på effekten av kompressionsstrumpor, men resultaten har varit motsägelsefulla. Vår studie är den första där syresättningen och trycket inuti muskeln har mätts före, under och efter löpning, säger Sophia Halldin Lindorsson, specialistläkare i ortopedi och disputerad på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, som har skrivit avhandlingen.

I studien fick 20 erfarna löpare springa en mil på löpband vid två tillfällen; en gång med kompressionsstrumpor och en gång utan. På så vis blev varje löpare sin egen kontrollperson. Under löpturen registrerades trycket inuti muskeln på framsidan av underbenet genom en kateter, och den lokala syresättningen i muskeln mättes via sensorer på huden.

Inget talar för ökad prestation

Bara genom att studiepersonerna tog på kompressionsstrumporna noterades en tydlig ökning av trycket i muskeln i underbenet. Under löpturen med kompressionsstrumpor var sedan trycket i muskeln i genomsnitt 22 mmHg högre och muskelsyresättningen i genomsnitt 11 procent lägre, jämfört med vid löpturen utan kompressionsstrumpor.

I studien mättes även myoglobin och kreatinkinas, som är två olika markörer för muskelskada som mäts i blod.

– Vi tog blodprov både före och efter löpturen, och kunde inte se någon minskning av muskelskademarkörer vid användning av kompressionsstrumpor. Detta fynd tillsammans med den minskade syresättningen i muskulaturen stärker tidigare teorier att kompressionsstrumpor inte ger någon prestationshöjande effekt hos friska personer, säger Sophia Halldin Lindorsson.

En annan typ av kompressionsstrumpor är de medicinska stödstrumporna, där det däremot finns god vetenskaplig evidens för att de hjälper vissa patientgrupper. Genom att öka trycket i benet hålls det venösa återflödet igång, vilket förebygger blodproppar och motverkar svullnad.

Många har underbenssmärta i onödan

Avhandlingen innehåller ytterligare tre studier, som alla handlar om trycket inuti muskulaturen hos patienter med kroniskt kompartmentsyndrom. Syndromet beror på att trycket i underbensmuskulaturen stiger och blir onormalt högt i samband med träning, vilket leder till spända muskler, smärta och nedsatt funktion. Smärtan uppstår vid aktivitet, vanligtvis i framsidan av underbenen.

– Kroniskt kompartmentsyndrom är ett smärttillstånd som många sannolikt ovetandes lider av, och som dessutom ofta missas vid läkarbesöket, troligen för att smärtan försvinner i vila, säger Sophia Halldin Lindorsson.

– Jag har mött många patienter som haft ont i underbenen i samband med träning så länge de kan minnas och trott att det är en smärta de måste leva med. Men det finns en operation som hjälper, och mina forskningsresultat har visat att behandlingen ger ett gott resultat. Om fler kände till den här diagnosen skulle många slippa ha ont i onödan, säger Sophia Halldin Lindorsson.

Titel: lntramuscular pressure in the lower leg - Studies on chronic exertional compartment syndrome and effects of external compression,

Kontakt: Sophia Halldin Lindorsson, disputerad på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och specialistläkare i ortopedi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, tel. 0703–905956, e-post sophia.lindorsson@vgregion.se

Bilder:

Löpare med och utan kompressionsstrumpor. Tryck och syremättnad mättes på framsidan av underbenet (foto: Roy Tranberg, illustration: Pontus Art Production)

Mätning av tryck inuti muskel (foto: Roy Tranberg)

Porträttbild Sophia Halldin Lindorsson (foto: Filippa Halldin)

Elin Lindström, presskontakt
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Telefon: 076–618 3037, 031–786 3037
E-post: press@sahlgrenska.gu.se

Sahlgrenska akademin är Göteborgs universitets medicinska fakultet med utbildning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap, www.gu.se/sahlgrenska-akademin