Inlärning i hjärnan bakom snabba blodtryckstoppar

Små och vardagliga blodtryckshöjningar, till följd av snabba stresspåslag, kan kopplas till ett område i hjärnan som styr medveten och inlärd motorik. Upptäckten som presenteras av forskare vid Göteborgs universitet öppnar för en möjlighet att påverka blodtryckshöjningarna och i förlängningen förebygga högt blodtryck.

För omkring hälften av alla med högt blodtryck finns ingen känd orsak, men en teori är att det skulle kunna vara en lång period av många återkommande blodtryckstoppar. Det rör sig om kanske hundratals eller tusentals händelser av mikrostress varje dag, varje gång med en blodtryckstopp som följd. En notis som får telefonen att surra till. En bil som tutar på gatan.

Sedan snart tjugo år tillbaka har forskargruppen vid Göteborgs universitet undersökt hur sådan mikrostress påverkar nervsignaler till våra muskler och dessa musklers genomblödning. Hos hälften av de mer än 150 män som hittills ingått i studierna leder nervsystemets reaktionsmönster till blodtryckstoppar, medan den reaktion som sker i kroppen för den andra hälften inte medför någon förändring av blodtrycket.

Hypermodern hjärnavbildning

De senaste resultaten publiceras i tidskriften Scientific Reports. För studien undersöktes tjugo män i åldersspannet 19–45. I experimentet triggades nervsystemets svar av en oväntad elektrisk stöt, tänkt att efterlikna de överraskningar som vi utsätts för dagligen. Forskarna kombinerade två olika mätmetoder: dels en traditionell forskningsmetod som kallas mikroneurografi, som innebär att mycket tunna nålar mäter aktivitet i nervtrådar till musklernas kärlbädd, och dels en modern hjärnavbildningsteknik som kallas MEG (magnetoencefalografi).

För första gången kan nu forskarna koppla den ökade känsligheten för mikrostress till en reflexliknande signal i hjärnan. Det hjärnområde som aktiverar signalen kallas Rolandiska området och kontrollerar flera medvetna hjärnfunktioner. Fyndet öppnar frågan om blodtryckstopparna kan vara inlärda, och därmed också skulle kunna tränas bort.

– Vi ser ett överraskande starkt samband mellan den perifera autonoma kärlreaktion som sker undermedvetet och ett sedan tidigare välkänt reaktionsmönster i en del av hjärnan som sköter medveten tolkning av känselintryck och motorik. Detta väcker frågor om hur självständigt det så kallade autonoma nervsystemet egentligen agerar, säger Mikael Elam, professor i klinisk neurofysiologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och studiens sisteförfattare.

Lång väg till klinisk användning

Tanken att upptäckten kanske kan användas för att förebygga högt blodtryck är inte orealistisk, men det återstår mycket forskning.

Justin Schneiderman, universitetslektor i experimentell multimodal neuroavbildning vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, är korresponderande författare i studien.

– Om vi kan utveckla sätt att filtrera bort störningar kan det i framtiden kanske bli möjligt att mäta den förändrade signaleringen i hjärnan med ett vanligt EEG, som idag finns tillgängligt på alla sjukhus, säger han. I så fall kanske det skulle gå att tidigt identifiera människor som reagerar med blodtryckstoppar långt innan de utvecklar hypertoni. Det skulle i så fall också öppna för många andra möjligheter för förebyggande åtgärder och forskning.

Miljön avgör

Intressant nog verkar vår miljö vara viktigare än vår genetiska kod för vilket reaktionsmönster vi utvecklar – om vi får många blodtryckstoppar under dagen eller inte. En tidigare studie som forskargruppen gjort på enäggstvillingar visar att grundaktiviteten i det blodkärlsreglerande autonoma nervsystemet är mycket likartat hos tvillingarna, men stressutlösta reaktioner skilde sig åt. Mikael Elam igen:

– En spekulation kan vara att många idag lärt sig undertrycka den primitiva impulsen att fly eller fäkta, eftersom den inte är så adekvat i det moderna samhället. Det är en impuls där vi gör oss redo att agera, genom att sänka den kärlsammandragande nervaktiviteten för att öka blodflödet i muskler. Ur ett autonomt hjärt-kärlsjukdomsperspektiv kan det kanske vara fördelaktigt att bevara den gamla impulsen flight-or-fight vid plötsliga överraskningar, funderar han.

Forskargruppen hoppas kunna underlätta studier på befolkningsnivå, där stora grupper av människor följs under lång tid, för att undersöka om individer med reaktionsmönster som leder till många blodtryckstoppar under dagen också har ökad risk för att senare i livet utveckla högt blodtryck, och om detta reaktionsmönster går att påverka.

Forskningen som kartlägger de biologiska processer och signaler som kontrollerar den autonoma styrningen av våra blodkärl sker i bred samverkan mellan Göteborgs universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Chalmers.

Titel: Brain structural and functional correlates to defense-related inhibition of muscle sympathetic nerve activity in man, https://doi.org/10.1038/s41598-022-05910-8

Fakta om högt blodtryck:

• Högt blodtryck, hypertoni, är den främsta behandlingsbara orsaken till sjukdom och död i världen. Mer än en fjärdedel av alla vuxna i Sverige har högt blodtryck.
• Risken för att utveckla högt blodtryck påverkas av många olika faktorer, bland annat fetma, rökning, diabetes typ 2 och njursjukdom. För omkring hälften av fallen saknas dock en bakomliggande förklaring.
• Det kan ta uppemot 15 år att utveckla hypertoni. Tillståndet definieras som ett blodtryck där övertrycket är 140 mmHg eller högre, eller där undertrycket är 90 mmHg eller högre.
• Hypertoni ökar risken för flera farliga sjukdomar, som hjärtinfarkt och stroke, och för förtida död.

Kontakt:

Mikael Elam, professor, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, tel. 0709 40 10 42, e-post mikael.elam@neuro.gu.se

Justin Schneiderman, universitetslektor, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, tel. 0761 64 32 01, e-post justin.schneiderman@neuro.gu.se

Bild:

Mikael Elam (foto: Elin Lindström) och Justin Schneiderman (foto: Malin Arnesson)

Elin Lindström
Presskontakt
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
Tel. 0766 18 30 37, e-post press@sahlgrenska.gu.se

Sahlgrenska akademin är Göteborgs universitets medicinska fakultet med utbildning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap, www.gu.se/sahlgrenska-akademin