Kostbehandling mer effektivt än läkemedel vid IBS

Kostbehandling är mer effektivt än läkemedel vid känslig tarm, IBS. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Med kostjusteringar fick mer än sju av tio patienter påtagligt lindrigare symtom.

IBS, från engelskans irritable bowel syndrome, är en vanlig diagnos som medför smärta i mag-tarmkanalen, gaser och buksvullnad, diarréer och förstoppning, i olika kombinationer och med olika svårighetsgrad.

Behandlingen består ofta av kostråd såsom att äta ofta, regelbundet och långsamt, och att undvika överdrivet intag av kaffe, alkohol och svårsmälta livsmedel. Patienter kan också få läkemedel för att dämpa exempelvis gaser, smärta, diarré eller förstoppning. Ibland ges antidepressiva läkemedel för att lindra magbesvären.    

I den aktuella studien, publicerad i The Lancet Gastroenterology & Hepatology, jämfördes tre behandlingsformer, varav två kostbehandlingar och en läkemedelsbaserad. Deltagarna var vuxna patienter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg med svår eller medelsvår IBS.

Mer lindring efter kostjustering

Första gruppen gavs traditionella IBS-kostråd, med fokus på ätbeteende i kombination med låg halt av fermenterbara kolhydrater, det som kallas FODMAP. Där ingår exempelvis laktos, baljväxter, lök och spannmål, som jäser i tjocktarmen och kan göra ont vid IBS.

Den andra gruppen fick en kostbehandling med låg andel kolhydrater och hög andel protein och fett. I den tredje gruppen gavs bästa möjliga läkemedelsbehandling utifrån patientens mest besvärande IBS-symtom.

I varje grupp ingick ett hundratal deltagare, och behandlingarna pågick under fyra veckor. När forskarna sedan undersökte hur väl deltagarna svarat på behandlingarna, utifrån en etablerad poängskala för IBS-symtom, var resultaten tydliga.

Av dem som fått traditionella IBS-kostråd och låg halt av FODMAP hade 76 procent påtagligt lindrade symtom. I gruppen som fått låg andel kolhydrater och hög andel protein och fett var motsvarande andel 71 procent, och i läkemedelsgruppen 58 procent.

Alla grupperna rapporterade signifikant bättre livskvalitet, mindre kroppsliga symtom och mindre symtom av ångest och depression.

Viktigt med individanpassning

Vid en halvårsuppföljning, då deltagarna i kostgrupperna delvis återgått till sina tidigare matvanor, hade en stor andel fortfarande kliniskt betydande symtomlindring; 68 procent i gruppen som fick traditionella kostråd och låg FODMAP, och 60 procent i gruppen som fick lågkolhydratdiet.

Drivande bakom studien är bland andra Sanna Nybacka, forskare och dietist, och Magnus Simrén, professor och överläkare, båda på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

– Med studien kan vi visa att kostbehandling har en central roll i behandlingen av IBS, men att det finns flera alternativa behandlingsmetoder som har visat sig effektiva, konstaterar Sanna Nybacka.

– Vi behöver mer kunskap om hur vi i framtiden bäst kan individanpassa behandlingen vid IBS och vi kommer vidare att undersöka om det finns faktorer som kan förutsäga om individer kommer att svara väl på behandling, avslutar hon.

Studie: A low FODMAP diet plus traditional dietary advice versus a low-carbohydrate diet versus pharmacological treatment in irritable bowel syndrome (CARBIS): a single-centre, single-blind, randomised controlled trial, https://doi.org/10.1016/S2468-1253(24)00045-1

Publiceringen i The Lancet Gastroenterology & Hepatology sammanfaller med #WorldIBSDay2024 den 19 april 2024, mer info här: https://worldibsday.org/

Expertkontakter:

Sanna Nybacka, tel. 0736 87 77 71, e-post sanna.nybacka@gu.se

Magnus Simrén, tel. 0768 97 91 65, e-post magnus.simren@medicine.gu.se

Presskontakt: press@sahlgrenska.gu.se

Bilder: Sanna Nybacka (foto: Margareta G. Kubista) och Magnus Simrén (foto: Johan Wingborg)

Sahlgrenska akademin är Göteborgs universitets medicinska fakultet med utbildning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap, www.gu.se/sahlgrenska-akademin