Kvinnor och män delar samma riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom
Kvinnor och män delar i stort sett samma riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Det framgår av en omfattande global studie där forskare vid Göteborgs universitet medverkat.
Studien som publiceras i tidskriften The Lancet inkluderar deltagare i både höginkomstländer och låg- och medelinkomstländer. De senare är mer utsatta för hjärt-kärlsjukdom. Underlaget är hämtat från populationsstudien PURE (Prospective Urban Rural Epidemiological study).
I studien ingick 155 724 individer i 21 länder på fem kontinenter. Deltagarna var 35-70 år gamla och utan tidigare hjärt-kärlsjukdom när de inkluderades. Under uppföljningstiden på i snitt tio år registrerades alla fall av hjärt-kärlsjukdom med dödlig utgång, hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt.
De riskfaktorer som studerades var metabola (som högt blodtryck, fetma och diabetes), beteendemässiga (tobaksrökning och kost) och psykosociala (ekonomisk status och depression).
Kön och inkomster inga vattendelare
De metabola riskfaktorerna var likartade hos kvinnor och män, med undantag för höga värden av dåligt kolesterol, där kopplingen till hjärt-kärlsjukdom var starkare hos män. Just det fyndet behöver dock bekräftas i fler studier, menar forskarna.
Symtom på depression utgjorde också en högre riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom hos män än hos kvinnor. Däremot var kopplingen mellan dålig kost och hjärt-kärlsjukdom starkare hos kvinnor. Rökning var betydligt vanligare hos män, men som riskfaktor var rökningen lika illa för kvinnor.
Sammantaget konstaterar forskarna att kvinnor och män i stort sett hade liknande riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, oavsett landets inkomstnivå, vilket understryker vikten av att strategierna för att förebygga sjukdomarna också behöver vara lika.
Större likheter än skillnader
Den lägre risken för hjärt-kärlsjukdom, främst hjärtinfarkt, i gruppen kvinnor som helhet kan förklaras av de yngre kvinnornas högre tålighet mot riskfaktorer. Deras östrogen ger mjukare kärlväggar och påverkar leverns förmåga att ta hand om dåligt kolesterol.
I gruppen kvinnor i studien (90 934 individer) registrerades 5,0 fall av stroke, hjärtinfarkt eller kardiovaskulär sjukdom per 1 000 personer och år. Motsvarande i gruppen män (64 790 individer) var 8,2 fall.
Annika Rosengren, professor i medicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborg universitet, är andraförfattare i studien och ansvarig för den svenska delen av populationsstudien PURE, som består av drygt 4 000 individer i Göteborg och Skaraborg.
– När det gäller hjärt-kärlsjukdom hos män och kvinnor är likheterna i riskfaktorer betydligt större än skillnaderna, men män är mer känsliga för höga nivåer av dåligt kolesterol och det stämmer bra med att män utvecklar sjukliga förändringar i kranskärlen vid lägre ålder än kvinnor och börjar utveckla hjärtinfarkt betydligt tidigare. Skillnaderna när det gäller tidig stroke är mindre uttalade, vilket vi sett också i andra studier, säger hon.
Titel: Metabolic, behavioural, and psychosocial risk factors and cardiovascular disease in women compared with men in 21 high-income, middle-income, and low-income countries: an analysis of the PURE study, https://doi.org/10.1016/S0140-6736(22)01441-6
Kontakt: Annika Rosengren, tel. 0709 60 36 74, e-post annika.rosengren@wlab.gu.se
Bild: Annika Rosengren (foto: Cecilia Hedström)
Margareta Gustafsson Kubista
Pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Tel. 0705 30 19 80
E-post press@sahlgrenska.gu.se
Sahlgrenska akademin är Göteborgs universitets medicinska fakultet med utbildning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap, www.gu.se/sahlgrenska-akademin
