Mammans proteinintag påverkar ansiktet på nyfödd
Proteinhalten i kosten under dräktighet kan påverka ansiktet på avkomman. Det visar försök på djur, och den underliggande mekanismen bekräftas i genetiska studier på människa. Forskningen beskrivs i en studie som letts från Göteborgs universitet.
Ett barn förväntas dela ansiktsdrag med sina föräldrar. Men ansiktet påverkas också av annat än genetik. Bland det som klassas som miljöfaktorer är livsstil under graviditet en viktig faktor. Exempelvis kan hög alkoholkonsumtion under graviditet leda till avvikelser i barnets ansikte.
I den nu aktuella studien, publicerad i tidskriften Nature Communications, avslöjas en koppling mellan barnets ansikte och mammas diet under graviditeten, med särskilt fokus på proteinintag.
En forskargrupp under ledning av Andrei Chagin, professor i molekylär medicin, fördjupade sig i de mekanismer som styr bildandet av ansiktets benstruktur under embryofasen. Studierna visade att en intracellulär signalväg tycktes påverka hur ansiktet utformades.
Märkbara skillnader i ansiktet
Signalvägen betecknas mTOR och kontrollerar flera cellfunktioner, inklusive celldelning och cellers överlevnad, och är känd som mål för en immunhämmande läkemedelssubstans, rapamycin. som ges vid organtransplantation för att undvika bortstötning.
Signalvägen mTOR fungerar som en näringssensor i cellerna, särskilt aktiverad av proteinets byggstenar, aminosyror. Forskarna fann att mTOR-vägen modulerade bildandet av benstrukturer i ansiktet hos människor, möss och zebrafiskar. Detta fick forskarna att undersöka om proteinhalt i graviditetsdieten skulle påverka mTOR och spela en roll när ansiktsskelettet bildas.
Dräktiga möss gavs dieter med olika proteinhalt, från 4 till 40 procent. Som väntat överensstämde proteinnivåerna i honans kost med aktivitetsnivån av mTOR i det ansikte som var under utveckling. Hos nyfödda ungar var skillnaderna i ansiktet märkbara, om än subtila.
– Det är svårt att beskriva de exakta effekterna av kostens proteinhalt under graviditet hos människa. Men våra data tyder på att mekanismen är evolutionärt bevarad och gynnar djur i det vilda som behöver anpassa sig till olika näringskällor. Hos möss ser vi exempelvis förstorad näshåla hos ungen om honan fått en proteinberikad kost, och en något förlängd käke vid lågproteindiet, säger Andrei Chagin.
Bra kost och kliniska metoder
Bakom den internationella studien står forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, i samarbete med kollegor på Karolinska Institutet, och i Belgien, Japan, Kina, Ryssland, Tjeckien och Österrike.
Syftet har varit att kunna bidra till en framtida utveckling av mer effektiva kliniska metoder för att förebygga och behandla olika typer av medfödda missbildningar i ansiktet, och öka kunskaperna om vad en bra graviditetskost bör innehålla.
– Fynden understryker den avgörande betydelsen av att upprätthålla en välbalanserad kost under graviditeten, med särskild uppmärksamhet på proteinintag. Insikterna öppnar nya vägar för att förstå det intrikata samspelet mellan genetik, livsstil och bildandet av våra unika ansiktsegenskaper, avslutar Andrei Chagin.
Studie: The level of protein in the maternal murine diet modulates the facial appearance of the offspring via mTORC1 signaling, https://doi.org/10.1038/s41467-024-46030-3
Kontakt: Andrei Chagin (engelska), tel. 0766 18 55 41, e-post andrei.chagin@gu.se – nås under fredagen fram till klockan 15.
Porträttbild: Andrei Chagin (foto: Ulf Sirborn).
Bilden är fri för redaktionell användning kopplad till den aktuella forskningen. Ej för arkivering.
Presskontakt: Margareta G. Kubista, tel. 0705 30 19 80, e-post press@sahlgrenska.gu.se
Sahlgrenska akademin är Göteborgs universitets medicinska fakultet med utbildning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap, www.gu.se/sahlgrenska-akademin
