Mer ångest hos barn som avstod aktiviteter under pandemin
Barn som avstod sociala aktiviteter och gruppaktiviteter under pandemin hade signifikant högre ångestnivå än barn som inte avstod aktiviteter. Barn i hushåll vars inkomster sjönk hade också mer ångest, visar en studie från Göteborgs universitet.
Studien som publiceras i tidskriften Scandinavian Journal of Public Health bygger på enkätsvar från 744 barn i Sverige i åldern 6-14 år och deras vårdnadshavare, i flertalet fall var det mamma till barnet som deltog. Datainsamlingen skedde under juli-november år 2020.
För att klassa ångestnivå användes två etablerade skalor: Children’s Anxiety Questionnaire (CAQ) och Numerical Rating Scale (NRS). Resultaten visar generellt låga nivåer av ångest, vilket forskarna kopplar till det faktum att grundskolorna var igång som vanligt.
Barnens förmåga att själva uttrycka fördelar lyser också igenom i de delar av studien där de fått ge egna kommentarer. ”Bra att leka mer utomhus i skolan” (9-årig flicka). ”Roligt att vara hemma mycket med mamma och pappa, vi har byggt mycket med lego” (6-årig pojke).
Aktiviteter och inkomster
De barn som helt eller delvis avstod från vanliga sociala aktiviteter eller gruppaktiviteter, ungefär hälften av barnen, hade dock signifikant mer ångest. I gruppen som avstod aktiviteter noterades intensiv ångest hos 4,5 procent, jämfört med 0,5 procent i gruppen som inte avstod aktiviteter.
Barnens ångest kunde också kopplas till hushållets eventuella inkomstförändringar. Barn med vårdnadshavare vars inkomster sjönk kopplat till pandemin drabbades i högre utsträckning av ångest. Intensiv ångest noterades hos 6,6 procent av barnen vid sänkta inkomster, mot 1,9 procent i hushåll utan inkomstförändringar. Klassningarna gjordes enligt CAQ-skalan.
Utöver detta uttryckte barnen en rädsla för hur covid-19 kunde drabba dem själva och anhöriga. Sjukdomens allvar, att pandemin kunde dra ut på tiden, och att de inte träffade äldre och sköra släktningar, skapade oro och sorg hos många barn.
– Det här visar att vi behöver ha en barnanpassad information med bilder för de yngre barnen, för att de ska förstå och inte bli rädda i onödan, säger Margaretha Jenholt Nolbris, docent i vårdvetenskap på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, samt studiens förstaförfattare och korresponderande författare.
Låga ångestnivåer i Sverige
Flertalet medförfattare är verksamma på lärosäten och hos vårdgivare i Sverige, men det finns också en koppling till Botucatu Medical School i delstaten Sao Paolo, Brasilien.
– De flesta barnen i vårt svenska urval upplevde låga nivåer av ångest, vilket står i kontrast till många andra studier, inte minst i Brasilien. För barnen var det viktigt med den sociala kontakten och att bibehålla fysiska aktiviteter och uteaktiviteter för att bevara deras psykiska hälsa, säger Margaretha Jenholt Nolbris.
– Sverige var ett av få länder i världen där man höll skolor och förskolor öppna under hela tidsperioden som smittan ansågs samhällsfarlig. I stället för totala nedstängningar tillämpades rekommendationer om att hålla avstånd och god handhygien vilket medförde ett relativt öppet samhälle, avslutar hon.
Titel: Young children’s voices in an unlocked Sweden during the COVID-19 pandemic, https://doi.org/10.1177/14034948221108250
Kontakt: Margaretha Jenholt Nolbris, tel. 0766 18 60 06, e-post margaretha.nolbris@fhs.gu.se
Bild: Margaretha Jenholt Nolbris (foto: privat)
Margareta Gustafsson Kubista
Pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Tel. 0705 30 19 80
E-post press@sahlgrenska.gu.se
Sahlgrenska akademin är Göteborgs universitets medicinska fakultet med utbildning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap, www.gu.se/sahlgrenska-akademin
