Mer utmattning inom kvinno- och nyföddhetsvården under pandemin

Utmattning, ett tidigt tecken på utbrändhet, rapporterades av 18 procent av personalen inom kvinno- och nyföddhetsvården under pandemin. Det visar en studie från Göteborgs universitet, som baseras på 957 enkätsvar från både medicinsk och administrativ personal.

Covid-19-pandemin har resulterat i stora utmaningar för hälso- och sjukvården. Medarbetare inom kvinno- och nyföddhetsvården har påverkats kraftigt av ändrade arbetsrutiner och personalbrist, men det går ännu inte att säga exakt vilka konsekvenserna blir för arbetsmiljö och hälsa.

Denna studie, kallad COPE Staff-studien, undersöker självuppskattad arbetstillfredsställelse, arbetslivskonflikter, stress och utbrändhet bland personal inom kvinno- och nyföddhetsvård i Sverige. Svaren samlades in genom digitala enkäter mellan januari och april 2021.

Starka varningsklockor 

Resultaten visar att cirka 80 procent av medarbetarna upplevde en hög arbetsbelastning under pandemin. Cirka 50 procent av de svarande angav att deras arbetsbelastning ökat. 18 procent av studiepopulationen låg över det kliniska gränsvärdet för utmattning, vilket är ett tidigt tecken på utbrändhet. I den studerade gruppen låg 4 procentenheter så högt på skattningsskalorna att de överskred det kliniska gränsvärdet för utbrändhet. 

– När det gäller andelen personer som redan uppnått de kliniska gränsvärdena för utbrändhet ser statistiken i materialet ut som förväntat, men det finns anledning att agera. Vi ser starka varningsklockor för att betydligt fler riskerar att drabbas av utbrändhet om arbetsbelastningen inte regleras, säger Karolina Lindén, barnmorska och docent på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

– Personalen som arbetar med kvinno- och nyföddhetsvård var högt belastade redan innan pandemin och de som fick en ännu högre arbetsbelastning under pandemin var extra utsatta. Om detta håller i sig kan vi förvänta oss effekter med ökad mental distansering, kognitiv nedsättning och emotionell avtrubbning framöver, vilket leder till utbrändhet, säger Magnus Åkerström, docent på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och utvecklingsledare vid Institutet för stressmedicin i Västra Götalandsregionen. 

Kvinnor och yngre mer påverkade 

Kvinnor rapporterade signifikant högre nivåer av stress och utmattning. Även yngre studiedeltagare rapporterade högre nivåer av stress och utmattning. Yngres arbetstillfredsställelse var dessutom lägre, jämfört med mer erfaren personal. 

COPE Staff-studien är utformad för att undersöka arbetsmiljön och hälsan under pandemin för de anställda, och fortsätta följa dem upp till fem år. Syftet är att identifiera möjliga förebyggande åtgärder på organisationsnivå.

Resultaten kommer presenteras i flera kommande vetenskapliga publiceringar. Detta är den första vetenskapliga artikeln från studiematerialet, som publiceras i tidskriften International Journal of Gynecology & Obstetrics.

Titel: The COPE Staff study: study description and initial report regarding job satisfaction, work-life conflicts, stress and burnout among Swedish maternal and neonatal healthcare workers during the COVID-19 pandemic; https://doi.org/10.1002/ijgo.14772  

Kontakt: 

Karolina Lindén, barnmorska, docent, universitetslektor, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, tel. 0704 36 85 31, e-post karolina.linden@gu.se
Huvudansvarig forskare för COPE Staff-studien

Magnus Åkerström, utvecklingsledare vid Institutet för stressmedicin i Västra Götalandsregionen och docent Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, tel. 0722 06 73 15, e-post magnus.akerstrom@vgregion.se  

Bild: Karolina Lindén (foto: Elin Lindström) och Magnus Åkerström (foto: Turid Oom)

Elin Lindström, presskontakt
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Telefon: 076–618 3037, 031–786 3037
E-post: press@sahlgrenska.gu.se

Sahlgrenska akademin är Göteborgs universitets medicinska fakultet med utbildning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap, www.gu.se/sahlgrenska-akademin