Nedsatt insulinkänslighet vanligt bland förskolebarn med övervikt

Redan i sexårsåldern drabbas barn med övervikt och fetma av nedsatt insulinkänslighet, blodfettsrubbning och högt blodtryck. Det visar en avhandling från Sahlgrenska akademin. Om barnen inte får hjälp innebär det en kraftigt ökad risk att senare i livet utveckla diabetes typ 2 och andra hjärt-kärlsjukdomar.

– Trots att studien omfattar en ganska liten grupp barn såg vi att några av dem uppfyllde alla kriterier för att diagnostiseras med det som kallas metabola syndromet. Det är ett samlingsnamn för olika riskfaktorer, som i kombination ytterligare ökar den sammanlagda risken att utveckla hjärt-kärlsjukdomar som diabetes typ 2 senare i livet, säger läkaren  Emma Kjellberg, som lagt fram sin avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Den aktuella studien omfattar 212 sexåringar. 37 av barnen, eller 17 procent, hade övervikt eller fetma. Provtagning av blodsocker gick att ta för 29 av barnen med övervikt eller fetma, och av dem hade mer än en fjärdedel (28 procent, eller 8 av 29 barn) nedsatt insulinkänslighet. Bland barnen med normal vikt var det endast 5 procent som hade nedsatt insulinkänslighet. I studien var det i stort sett bara barn med övervikt eller fetma som hade mer än en riskfaktor för det metabola syndromet.

Tecken redan hos spädbarn

Barnen följdes med flera olika undersökningar från det att de var nyfödda. Avhandlingen visar att de barn som utvecklat metabola riskfaktorer vid sex års ålder hade mycket tidiga markörer för detta redan som spädbarn, vid fyra månaders ålder.

– I analyser av blodprov kunde vi se sänkta nivåer av hormonet adiponektin, och förhöjda nivåer av tillväxtfaktorn IGF-1 och av hormonet leptin, som utsöndras från fettcellerna. Detta är faktorer som påverkas av vad vi äter, säger Emma Kjellberg.

Tidiga insatser krävs

Allt fler människor i världen har övervikt och fetma, och kroniska följdsjukdomar utvecklas i allt tidigare ålder. Emma Kjellberg konstaterar att det finns goda möjligheter att normalisera riskfaktorer genom tidiga insatser, och att det är lättare att hjälpa barn ändra sin livsstil när de fortfarande är små.

– Genom att hjälpa barnens familjer att skapa bättre matvanor och en mer fysiskt aktiv fritid kan vi vända riskfaktorerna i tid, och undvika kroniska sjukdomar och livslånga skador. Därför måste vi bli bättre på att tidigt uppmärksamma barn som har övervikt eller fetma, säger Emma Kjellberg.

Studien baseras på ett större forskningsprojekt som kallas Tillväxt Projektet, där nästan 3000 barn i Halland, födda mellan 2007 och 2012, regelbundet vägts och mätts för att följa deras tillväxt och hälsa. I sitt avhandlingsarbete har Emma Kjellberg fokuserat sig på 454 av dessa barn (varav 212 barn fortfarande ingick i studien vid sex års ålder), som följts mer i detalj med prover från bland annat tarmflora, bröstmjölk, blodprover, tillväxt och midjemått, blodtryck, matdagbok och enkätsvar som samlats in regelbundet sedan barnen föddes. Vid sju års ålder undersöktes också 81 av barnen med magnetkamera, för att visualisera kroppsammansättning och fettfördelning.

FAKTA
Metabolt syndrom är ett samlingsnamn för flera faktorer som tillsammans ökar risken att insjukna i hjärt-kärlsjukdom. Det finns olika definitioner av metabolt syndrom. Enligt det internationella diabetesförbundets definition är det bukfetma, i kombination med två av dessa faktorer:

• Förhöjda nivåer av triglycerider (en grupp av fetter) i blodet
• Låg andel av HDL-kolesterol (det goda kolesterolet) i blodet
• Högt blodtryck
• Nedsatt glukostolerans eller diabetes typ 2

Avhandlingen Barnfetma och metabola syndromet hos förskolebarn – tidiga faktorer och identifiering av riskindivider från ett longitudinellt perspektiv försvarades den 8 mars 2019. Till avhandlingen.

Kontakt:
Emma Kjellberg, 070–962 44 88 eller emma.kjellberg@gu.se. Hon är bosatt i Malmö.

Elin Lindström Claessen, presskontakt
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Telefon: 076–618 37 30, 031–786 3730
E-post: elin.lindstrom@gu.se

Med 6 000 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare engagerade i nationella och internationella samarbeten för att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa. 

Taggar: