Nya fynd ger ökad förståelse av pulsåderbråck

Pulsåderbråck i buken hos äldre män kan kopplas till nivåer av vissa undertyper av vita blodkroppar i blodet, visar en studie från Göteborgs universitet. Resultaten är en del av ett växande forskningsfält, som väntas förbättra både kunskaper om sjukdomen och behandlingsmöjligheter.

Pulsåderbråck i buken, även kallat bukaortaneurysm, förekommer hos en till två procent av alla 65-åriga män i Sverige. Förekomsten hos kvinnor är avsevärt mycket lägre. Tillståndet innebär att pulsådern i buken är lokalt förstorad, vilket kan ge försvagade kärlväggar.

Flertalet som har sjukdomen är symptomfria, men om kärlet successivt utvidgas ökar risken för att det ska brista. Rökstopp har positiv inverkan på förloppet, och varje år behandlas ett tusental diagnostiserade personer i Sverige med förebyggande kärlkirurgi.

Om aortan brister är utgången dödlig till 70-80 procent, men dessa fall har blivit färre i takt med minskad rökning samt införandet av ett nationellt screeningprogram under åren 2006-2015. I dag omfattas alla 65-åriga män i Sverige, åtta av tio väljer att låta undersöka sig, och programmet har dessutom öppnat nya forskningsmöjligheter.

Inflammation viktig mekanism

Den aktuella studien, publicerad i Journal of Internal Medicine, tillhör den relativt tidiga forskningen i spåren av screeningprogrammet. Underlaget omfattar 16 256 män som screenades i Göteborg 2013-2017. Antalet fall av bukaortaaneurysm i studien var 151, som jämfördes med 224 screenade och matchade kontrollpersoner.

Senior författare är Åsa Tivesten, överläkare och professor i medicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

– Vi har undersökt nivåer av olika undertyper av vita blodkroppar i blodet och kunnat se att vissa är förhöjda hos män där sjukdomen upptäckts vid screening, jämfört med kontrollpersoner som inte har den. Det här kan säga något om vilka mekanismer som är inblandade i sjukdomsutvecklingen, och all sådan kunskap kan få ett värde, säger hon, och fortsätter:

– Resultaten stärker hypotesen att inflammation är en viktig mekanism för utveckling av aneurysm, vilket kan få betydelse för framtida utveckling av läkemedel. I dag är kirurgi enda möjliga behandlingen, men skulle man i framtiden kunna behandla med läkemedel på ett tidigare stadium skulle det vara ett stort framsteg.

Nya perspektiv

Försteförfattare i studien är Marcus Langenskiöld, överläkare och docent i kärlkirurgi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.

– Det intressanta är att vi hittat faktorer som är kopplade till förekomsten av sjukdomen även sedan rökningen är bortjusterad. Därmed öppnas ett forskningsfält där vi skulle kunna se vad som ligger bakom att vissa aneurysmer växer, och andra inte. För tillfället har vi inga mediciner som påverkar tillväxten, men studien öppnar nya forskningsmöjligheter, säger han.

– Fördelen är att vi nu har screenade patienter, matchade kontroller och ett framåtsyftande perspektiv, fortsätter Marcus Langenskiöld. Många forskningsrapporter i fältet, inte minst inom området vita blodkroppar, bygger på data från patienter som kommit in akut till sjukhus, och då blir materialet missvisande.

Titel: Leukocyte Subsets and Abdominal Aortic Aneurysms Detected by Screening in Men; https://gubox.box.com/s/fx4o82i3qz4kn2pm5az79l5d5u6xzvxr

Kontakter:

Marcus Langenskiöld, 0709 43 31 60, marcus.langenskiold@vgregion.se – nås under måndagen klockan 13:30-15:30

Åsa Tivesten, 0738 00 52 50, asa.tivesten@medic.gu.se

Bilder: Marcus Langenskiöld och Åsa Tivesten (foto: Göteborgs universitet)

Margareta Gustafsson Kubista
Pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
031 786 49 76, 0705 30 19 80
press@sahlgrenska.gu.se

 

Sahlgrenska akademin är Göteborgs universitets medicinska fakultet med undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Fakulteten har 5300 studenter, 187 professorer och över 800 aktiva doktorander. sahlgrenska.gu.se

Om oss

Sahlgrenska akademin är en fakultet vid Göteborgs universitet med 5000 studenter och 1800 anställda. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Fakulteten har 200 professorer och 700 aktiva doktorander. sahlgrenska.gu.se

Prenumerera

Media

Media