Nya studier ger stöd för tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom via blodprov

I tre nyligen publicerade artiklar i Molecular Psychiatry, Brain och JAMA Neurology visar forskare vid Göteborgs universitet att ett egenutvecklat blodprovsbaserat test för alzheimer kan ge tidig upptäckt av sjukdomen och spåra dess förlopp, vilket har stor betydelse för både tilltänkt användning inom kliniken och i behandlingsstudier. 

– Det här är ett extremt dynamiskt forskningsfält just nu, tack vare de senaste årens teknikutveckling och några betydande framsteg inom forskningen. Drömscenariot är ett blodprovsbaserat test för tidig upptäckt och screening för Alzheimers sjukdom som kan börja användas inom vården. Det skulle ge avsevärt fler människor i världen tillgång till testning och framtida behandlingar, säger Michael Schöll, docent och en av de seniora författarna.

Efter decennier av forskning vet man i dag att minnesstörningar vid Alzheimers sjukdom bara är toppen på ett isberg av underliggande nedbrytningsprocesser i hjärnan. Dessa kan pågå i åratal, ibland under decennier, utan uppenbara symtom.

Processerna är en konsekvens av höga nivåer av amyloid- och tauproteiner i hjärnan, ansamlingar som är kännetecknade för sjukdomen. Fram till nyligen kunde de inte upptäckas förrän vid obduktion.

Dagens nyare metoder för detektering av amyloid och tau hos levande individer, via hjärnavbildning eller i cerebrospinalvätska, så kallade biomarkörsmetoder, kan vara både dyra, invasiva och även svårtillgängliga för den stora mängden patienter i världen.

En mer tillgänglig, prisvärd och minimalt invasiv biomarkör för alzheimer skulle därför revolutionera vården och driva på utvecklingen av nya behandlingar för sjukdomen, som för närvarande är obotlig.

Studier med solid bas

Förra året, 2020, kunde forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet presentera en sådan upptäckt: ett enkelt blodprov som visar på förekomsten av fosforylerat tauprotein (p-tau181), som utgör ett av de viktigaste kännetecknen för Alzheimers sjukdom. Tre nya vetenskapliga artiklar från samma forskargrupp fokuserar nu på den diagnostiska prestandan hos denna blodmarkör samt hur den förändras över tid under friskt åldrande respektive sjukdom.

I studierna visar författarna blodtestets stora potential att förutsäga och följa utvecklingen av Alzheimers sjukdom, med största möjliga underlag som bas; uppgifter över flera års tid om drygt 1 100 individer i den omfattande studien ADNI, Alzheimer's Disease Neuroimaging Initiative.

Förstaförfattare i de aktuella artiklarna är Thomas Karikari (artikeln i Molecular Psychiatry) och Alexis Moscoso (Brain och JAMA Neurology).

– Den senaste utvecklingen av blodprov som är känsliga för sjukligheten vid alzheimer kommer sannolikt att ge en lösning, och har potential att väsentligt förändra hur denna sjukdom kan hanteras inom en snar framtid, säger Moscoso.

I publikationen i Brain analyserade forskarna blodprover som tagit på deltagarna vid olika åldrar för att upprätta en tidslinje över hur nivåerna av p-tau181 i blodet utvecklas under den långdragna sjukdomsprocessen.

Ett viktigt fynd var att det nya blodprovet kunde upptäcka avvikelser i p-tau181-nivåer flera år före minnesförlusten, vilket tyder på att metoden kan ha en enorm potential för tidig sjukdomsdetektering.

Stort kliv framåt

Denna potential bekräftades ytterligare i en annan artikel, i Molecular Psychiatry, där forskarna visade på hög klinisk nytta av p-tau181 i blod för att förutsäga framtida Alzheimers sjukdom, även bland individer som inte upplevt någon minnespåverkan vid tidpunkten för blodprovtagningen.

I den tredje och senaste publikationen, i JAMA Neurology nu i veckan, visade forskarna att årliga ökningar av p-tau181 i blod var starkt kopplade till både förlust av nervceller och nedsatt kognition vid Alzheimers sjukdom. Resultaten visar på möjligheten att effektivt och till låg kostnad förutse, övervaka och identifiera mer progressiv alzheimer. Professor Henrik Zetterberg:

– Våra fynd gör att testerna får en tydlig och ny innebörd, både när de används som diagnosverktyg och för resultaten i kliniska prövningar. Detta eftersom vi visar att halten av fosforylerad p-tau181 och Neurofilament light, NfL, mätt i vanliga blodprover, utgör så tillförlitliga biomarkörer för alzheimer, särskilt P-tau181, och för neurodegenerativa sjukdomar i allmänhet, NfL, säger han.

Tillsammans representerar studierna ett avgörande steg mot rutinmässig användning av blodbiomarkörtestning av alzheimer, i flertalet kliniska miljöer inklusive primärvården. Professor Kaj Blennow:
– Det här är ett rejält kliv framåt som visar att blodtester för tau-patologi och neurologisk nedbrytning har ett kliniskt värde för att kunna spåra sjukdomsutvecklingen hos patienter med Alzheimers sjukdom, säger han.

Titlar och länkar:

Time course of phosphorylated-tau181 in blood across the Alzheimer’s disease spectrum, https://doi.org/10.1093/brain/awaa399

Diagnostic performance and prediction of clinical progression of plasma phospho-tau181 in the Alzheimer’s Disease Neuroimaging Initiative, https://doi.org/10.1038/s41380-020-00923-z

Longitudinal Associations of Blood Phosphorylated Tau181 and Neurofilament Light Chain With Neurodegeneration in Alzheimer Disease, https://jamanetwork.com/journals/jamaneurology/fullarticle/2774467

Kontakter:

Kaj Blennow, kaj.blennow@neuro.gu.se, 0761 07 38 35

Michael Schöll, michael.scholl@neuro.gu.se, 0705 72 74 71

Henrik Zetterberg, henrik.zetterberg@clinchem.gu.se, 0768 67 26 47

Bilder: Kaj Blennow, Michael Schöll och Henrik Zetterberg, plus separata bilder på Thomas Karikari och Alexis Moscoso (foto: Göteborgs universitet)

Margareta Gustafsson Kubista
Pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
press@sahlgrenska.gu.se

Göteborgs universitets medicinska fakultet, Sahlgrenska akademin, utbildar och forskar inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Fakulteten har 5300 studenter, 187 professorer och över 800 aktiva doktorander. https://www.gu.se/sahlgrenska-akademin