Ökad risk för demens hos kvinnor som varit fertila länge

Kvinnor med längre fertil period löper ökad risk för demens i hög ålder jämfört med de som haft en kortare reproduktiv period. Det framgår av en befolkningsstudie från Göteborgs universitet.

– Våra resultat kan förklara varför kvinnor i högre grad drabbas av demens jämfört med män efter 85 års ålder, och är ytterligare en byggsten i hypotesen att östrogen påverkar demensrisken hos kvinnor, säger Jenna Najar, doktorand på Sahlgrenska akademin och verksam vid AgeCap, Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet.

Studien som publiceras i tidskriften Alzheimer’s & Dementia omfattar 1 364 kvinnor som följts mellan 1968 och 2012 i befolkningsundersökningarna Kvinnostudien och H70-studien. Reproduktionstiden utgörs av tiden mellan första menstruationen och menopaus, när mensen upphör.

Av de studerade kvinnorna med kortare reproduktionsperiod, 32,6 år eller mindre, utvecklade 16 procent (53 av 333 personer) en demenssjukdom. I gruppen kvinnor med längre reproduktionsperiod, 38 år eller mer, utvecklade 24 procent (88 av 364) demens. Skillnaden var alltså 8 procentenheter.

Studien visar att risken för demens och Alzheimers sjukdom ökar successivt för varje ytterligare år som kvinnan är fertil. Sambandet var starkast med demens som började efter 85 års ålder, och effekten kunde framför allt kopplas till åldern vid menopaus.

Kroppseget östrogen över tid

Resultaten kvarstod efter justering av andra påverkande faktorer som utbildning, fysisk aktivitet, BMI, rökning, och hjärt- och kärlsjukdom. Man fann däremot inget samband mellan risken för demens och ålder för menstruationsdebut, antal graviditeter, hur länge man ammade eller östrogen i form av hormonpreparat.

Flera studier har undersökt hur östrogen i form av hormonpreparat påverkar risken för demens. Vissa studier visar att demensrisken minskar, andra att den ökar, speciellt hos kvinnor som tar östrogen sent i livet.

I den aktuella studien har Jenna Najar istället undersökt det långsiktiga sambandet mellan faktorer kopplade till det kroppsegna östrogenet och demens.

– Det nya i den här studien är också att vi har haft tillgång till information om flera händelser i en kvinnas liv som kan påverka östrogennivåerna som graviditet, barnafödslar och amning. Att vara gravid ökar östrogennivåerna väldigt mycket för att sedan sjunka när barnet är fött och om man ammar så sjunker nivåerna till väldigt låga nivåer. Ju fler indikatorer vi tar in desto säkrare blir våra resultat, säger Jenna Najar.

Många faktorer spelar in

Ingmar Skoog, professor i psykiatri vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och föreståndare för AgeCap, har lett den aktuella studien.

– De olika resultaten för östrogen kan bero på att det skyddar tidigt i livet, men kan vara skadligt när sjukdomen börjat, säger han, och poängterar samtidigt att längden på den fertila perioden är en riskfaktor bland många för demens.

De flesta med sen menopaus får inte en eventuell demens på grund av enbart detta. Studien kan dock ge en ledtråd till varför kvinnor har högre risk än män att få demens efter 85 år, den vanligaste åldern för insjuknande. Alzheimers sjukdom börjar utvecklas cirka tjugo år innan man får symtom på sjukdomen.

– De flesta som drabbas är över 80 år, och kvinnor, säger Jenna Najar. Ju fler äldre vi får i samhället desto fler kommer att drabbas. För att kunna implementera preventiva strategier behöver vi identifiera personer som har en ökad risk att utveckla demens.

Titel: Reproductive period and dementia: A 44-year longitudinal population study of Swedish women, https://doi.org/10.1002/alz.12118

Kontakt:

Jenna Najar, 0707 40 16 87, jenna.najar@gu.se

Ingmar Skoog, 0709 43 36 81, ingmar.skoog@neuro.gu.se

Bilder: Jenna Najar (foto: Ragnhild Larsson) och Ingmar Skoog (foto: Johan Wingborg)

Margareta Gustafsson Kubista
Pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
0705 30 19 80
press@sahlgrenska.gu.se

Göteborgs universitets medicinska fakultet, Sahlgrenska akademin, utbildar och forskar inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Fakulteten har 5300 studenter, 187 professorer och över 800 aktiva doktorander. https://www.gu.se/sahlgrenska-akademin