Ökad risk för hjärt-kärlsjukdom vid stress

Risken för hjärt-kärlsjukdom ökar med stigande stressbelastning i form av självupplevd stress, ekonomiska problem och negativa livshändelser. Det visar en stor internationell studie med forskare vid Göteborgs universitet som huvudförfattare. Risken för både hjärtinfarkt och stroke kunde kopplas till hög stressnivå.

Studien publiceras i tidskriften JAMA Network Open och omfattar 118 706 individer i 21 länder, män och kvinnor som var 35 till 70 år och i genomsnitt 50 år när studien inleddes. Av länderna var fem låginkomstländer, tolv medelinkomstländer och fyra höginkomstländer.

Individerna fick inledningsvis svara på frågor om upplevd stress det senaste året, definierat som att man känt sig nervös, retlig eller ångestfylld på grund av förhållanden på arbetet eller i hemmet, om man haft ekonomiska svårigheter, eller om man upplevt svåra händelser i sitt liv.

Svåra händelser var exempelvis skilsmässa, att ha blivit arbetslös, blivit änka eller änkling, eller svår sjukdom hos familjemedlem. Dessa mått på stress lades samman till en skala från 0 (ingen stress) till 3 (svår stress).

Mer hjärtinfarkt och stroke

Av deltagarna hade 7,3 procent svår stress, 18,4 procent måttlig stress, 29,4 procent låg stress och 44 procent ingen stress. De som hade svår stress var något yngre, hade oftare riskfaktorer som rökning eller bukfetma, och återfanns oftare i höginkomstländer.

Individerna följdes fram till och med mars 2021, vilket gav en uppföljningstid om tio år i medianvärde. Under denna tid registrerades 5 934 kardiovaskulära händelser i form av hjärtinfarkt, stroke eller hjärtsvikt.

Efter justering för skillnader i riskfaktorer mellan dem med hög och låg stress hade de med hög stress 22 procent högre risk för någon form av kardiovaskulär händelse, 24 procent högre risk för hjärtinfarkt och 30 procent högre risk för stroke.

Resultaten bekräftar tidigare forskning i fältet, med skillnaden att klassningen av stressnivåer i denna studie gjordes innan fallen inträffade. I tidigare studier har man efterfrågat stressnivåer hos personer som redan genomgått hjärtinfarkt eller stroke, vilket kan ha påverkat svaren.

Stress viktig riskfaktor globalt

Studien bygger på populationsstudien PURE, Prospective Urban Rural Epidemiological study. Ansvarig är Annika Rosengren, professor i medicin, i samarbete med forskarkollegan Ailiana Santosa, båda vid institutionen för medicin på Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Den nu aktuella studien kan inte besvara om stress har mer akut eller kronisk effekt, eller om effekten skiljer sig mellan olika typer av länder. En styrka, menar forskarna, är dock kartläggningen av stressaspekter som kan vara relevanta även i länder där begreppet stress kanske inte används lika mycket som i västliga höginkomstländer.

– Man vet inte exakt vad som orsakar den förhöjda risken för hjärt-kärlsjukdom bland personer med hög stress, men många olika processer i kroppen kan påverkas vid stress som exempelvis åderförkalkning och benägenheten för att bilda blodkroppar, säger Annika Rosengren.

– Om vi ​​vill minska risken för hjärt-kärlsjukdom globalt, behöver stress också betraktas som en modifierbar riskfaktor, avslutar hon.

Titel: Psychosocial Risk Factors and Cardiovascular Disease and Death in a Population-Based Cohort from 21 low-, middle-, and high-income countries, https://doi.org/10.1001/jamanetworkopen.2021.38920

Kontakt: Annika Rosengren, tel. 0709 60 36 74, epost annika.rosengren@wlab.gu.se  

Bild: Annika Rosengren (foto: Cecilia Hedström)

Margareta Gustafsson Kubista
Pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet

Tel. 0705 30 19 80, e-post press@sahlgrenska.gu.se

Sahlgrenska akademin är Göteborgs universitets medicinska fakultet med utbildning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Fakulteten har 4 851 helårsstudenter, 942 forskarstuderande och 1 774 anställda, www.gu.se/sahlgrenska-akademin



 

Prenumerera

Media

Media