Oklart om livsstilsråd faktiskt fungerar
Vården ger allt fler råd till patienter om hur de kan förbättra sin hälsa, men oftast saknas vetenskapligt stöd för att råden verkligen gör nytta. Det visar en studie från Göteborgs universitet, som också guidar mot mer effektiva rekommendationer.
Forskarna kritiserar inte innehållet i råden – det är bra om människor går ned i vikt, slutar röka, äter bättre kost eller motionerar mer. Däremot är det inte bevisat att patienter faktiskt ändrar sin livsstil sedan de fått dessa råd av vården.
– Det saknas ofta forskning som visar att rådgivning till patienter får effekt. Sannolikt är det sällan som råden faktiskt hjälper människor, säger Minna Johansson, docent på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och allmänläkare på Herrestads vårdcentral i Uddevalla, som är studiens huvudförfattare.
Få råd är välgrundade
Bakom studien, som publiceras i tidskriften Annals of Internal Medicine, står ett internationellt forskarlag. De har tidigare analyserat medicinska rekommendationer från National Institute for Health and Care Excellence (NICE) i Storbritannien. Denna organisation står bakom 379 rekommenderade råd och insatser som vårdpersonal ska ge till patienter, med syfte att ändra deras livsstil.
I bara tre procent av fallen fanns vetenskapliga studier som visade att råden har positiva effekter i praktiken. Ytterligare 13 procent av dessa råd hade viss evidens, men då med svag säkerhet. Forskarna har också gått igenom ytterligare riktlinjer från andra inflytelserika institutioner i världen och funnit att dessa ofta överskattar den positiva effekten av råden och sällan tar hänsyn till nackdelar.
– Det är både dyrt och ineffektivt att försöka förbättra folkhälsan genom att ge livsstilsråd till en person i taget. Sannolikt vore det bättre att lägga resurserna på samhällsinriktade interventioner som gör det lättare för oss alla att leva hälsosamt, säger Minna Johansson, som också tror att råden kan öka stigmatisering för personer med exempelvis fetma.
Visar vägen framåt
Dagens vårdpersonal skulle omöjligen klara av att ge alla råd som rekommenderas och samtidigt klara att upprätthålla övrig vård. Forskarnas beräkningar visar att det i Storbritannien bland annat skulle behöva anställas fem gånger så många sjuksköterskor jämfört med dagens nivå för att klara uppgiften.
Studien presenterar också en ny guide vars syfte är att hjälpa beslutsfattare och de som skriver riktlinjer att på ett strukturerat sätt ta hänsyn till fördelar och nackdelar med insatsen innan de väljer om den ska rekommenderas eller ej.
Victor Montori, professor i medicin på Mayo Clinic i USA är medförfattare till studien:
– Guiden består av ett antal nyckelfrågor, som visar vägen för hur man på ett adekvat sätt kan utvärdera sannolikheten för att livsstilsinterventionen kommer att leda till positiva effekter eller inte, säger Victor Montori.
Studie: Guidelines Recommending That Clinicians Advise Patients on Lifestyle Changes: A Popular but Questionable Approach to Improve Public Health, https://www.acpjournals.org/doi/10.7326/ANNALS-24-00283 (se även bifogad pdf)
Expertkontakt:
Minna Johansson, docent på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, tel. 0733 10 61 70, e-post minna.johansson@vgregion.se
Victor Montori, professor i medicin på Mayo Clinic, Minnesota, e-post montori.victor@mayo.edu
Presskontakt: Elin Lindström, tel. 0766 18 30 37, e-post press@sahlgrenska.gu.se
Pressbild: Minna Johansson (foto: Fredrik Johansson)
Sahlgrenska akademin är Göteborgs universitets medicinska fakultet med utbildning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap, www.gu.se/sahlgrenska-akademin
