Otillräckligt vetenskapligt stöd för att avgöra om vindkraftverksbuller orsakar hälsoproblem

Ljuden från ett vindkraftverk kan orsaka störning och irritation hos närboende. Det är däremot inte klarlagt om sömnen störs, och inget tyder på att hörseln skadas. Utöver detta finns otillräckligt vetenskapligt underlag för att avgöra om vindkraftbuller orsakar andra sjukdomar.

Det visar en kanadensisk rapport framtagen av en internationell expertpanel med forskare från bland annat Sverige.

Council of Canadian Academies är en icke-vinstdrivande organisation vars uppdrag är att förse beslutsfattare med oberoende och vetenskapligt baserade expertråd. På uppdrag av det kanadensiska hälsodepartementet (Minister of Health) har organisationen kartlagt om det finns ett vetenskaplig stöd för att vindkraftverksbuller påverkar hälsan.

Efter att en expertpanel under 18 månader granskat den vetenskapliga litteraturen presenterar organisationen nu sin rapport, vars viktigaste slutsatser kan sammanfattas i fyra punkter:

• Det finns vetenskapligt evidens för att vindkraftverk orsakar störning. Med ”störning” avses enligt WHO:s definition en känsla av obehag och irritation som kan påverka hälsan, och som uppstår när ett buller inverkar på tankar, känslor eller aktiviteter inklusive sömn.
• Det vetenskapliga stödet för att vindkraftsbuller kan ge sömnsvårigheter är begränsat.
• Det finns ett otillräckligt vetenskapligt underlag för att vindkraftsbuller orsakar stress, hjärt- och kärlsjukdom, trötthet, illamående, yrsel eller diabetes.
• Det finns övertygande vetenskapligt underlag att vindkraftsbuller inte orsakar hörselskada.

Kerstin Persson Waye, professor i miljömedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, är en av de 10 experter som medverkar i rapporten:

– Vår granskning visar att den vetenskapliga litteraturen om orsakssambandet mellan vindkraftverksljud och hälsoproblem har stora kunskapsluckor. På grund av dessa luckor går det inte att göra en fullständig bedömning av vindkraftverkens hälsoeffekter, och det finns idag endast tillräcklig evidens för att vindkraftverk orsakar störning, säger hon.

– Vi har även funnit att det inte finns någon evidens för att hörseln kan påverkas, medan vi i övrigt vare sig kan bevisa eller motbevisa att exponering för vindkraftsljud leder till hälsoproblem. För det behöver vi göra långsiktiga studier.

Granskningen visar att det finns visst stöd för att sömnen kan påverkas, och eftersom sömnstörning i sig på sikt kan leda till hälsopåverkan är detta ett viktigt forskningsområde.

– Vi kan dock slå fast att infraljud inte är ett problem, men att risken för lågfrekventa ljud inomhus och betydelsen av amplitudmodulationer behöver analyseras noggrannare, säger Kerstin Persson-Waye.

Enligt expertpanelen finns det tydliga svagheter i flera av de epidemiologiska studier som gjorts. Till exempel är studierna för små för att kunna dra slutsatser om annan hälsopåverkan än störning, eller har utformats på ett sätt som gör att felkällor och i vissa fall partiskhet i svaren inte kan uteslutas.

Expertpanelen pekar också på att de standardmetoder som används för att möta ljud från vindkraftverk inte fångar amplitudmodulationer eller lågfrekvent buller, vilket gör det högt prioriterat att utveckla nya mätmetoder – särskilt för mätningar inomhus.

Rapportens slutsats är att den framtida forskningen bör fokusera på vindkraftbullrets långsiktiga effekter på hälsan.

Den fullständiga rapporten kan läsas på Council of Canadian Academics hemsida: http://www.scienceadvice.ca/en/news.aspx?id=146

Kontakt:
Kerstin Persson Waye, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
031-7863604 (kopplar till mobil)
kerstin.persson.waye@amm.gu.se

Ulrika Lundin
pressekreterare vid Göteborgs universitet
telefon: 031-786 6705, 070-775 8851
e-post: ulrika.lundin@gu.se

Med 6 000 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare engagerade i nationella och internationella samarbeten för att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa.