Stora svårigheter med hörseln hos 90-plussare

Report this content

Alla hade nedsatt hörsel, åtta av tio behövde hörhjälpmedel och tre av tio hade vaxpropp. I en studie från Göteborgs universitet undersöktes en föga studerad grupp i hörselsammanhang: 90-plussarna.

När det gäller ålder och hörselproblem talas det ofta om yngre äldre (65-79 år) och äldre äldre (80 och uppåt). Det handlar sällan om enbart de som är 90 år och uppåt, en åldersgrupp på stark tillväxt.

I den aktuella studien användes standardiserade mätmetoder för hörseltest, vilket sällan förekommer i gruppen 90-plussare. Testerna gjordes hemma hos var och en av deltagarna, vilket var en förutsättning för genomförandet.

Styrkan i studien är inte dess storlek – antalet deltagare var begränsat till 91 personer – utan det faktum att studien var systematiskt uppsökande, att svårt sjuka och personer på boenden inte exkluderades, och att testmetoderna var desamma som tillämpas i andra åldersgrupper.

Stora risker med nedsatt hörsel

Drivande bakom studien, publicerad i International Journal of Audiology, är Åsa Winzell Juhlin, doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och audionom inom Hörselverksamheten i Göteborg.

– I gruppen äldre över 90 är hörselhälsan oerhört viktig för både fysisk och psykisk hälsa. Hörselnedsättning riskerar att leda till ökad isolering, depression, demens och ökad risk för fallolyckor. Samtidigt är denna grupp i princip outforskad gällande hörselförmåga där standardiserade test används, konstaterar hon.

Ingen i den studerade gruppen hade normal hörsel. 80 procent hade hörselnedsättning av en grad som tydde på behov av hörhjälpmedel eller annan insats, och 30 procent hade vaxpropp i ett eller båda öronen. En växande vaxpropp kan försämra hörseln ytterligare och dessutom ge problem vid hörapparatanvändning.

Mer fokus på hörsel

– De som är 80 år och strax däröver har ofta har en helt annan kognitiv funktion och inte lika stor samsjuklighet. 90-plussarna däremot är ofta på boenden, är inte alltid hörseltestade eller diagnostiserade, har ofta svårt att hantera hörhjälpmedel och får inte mycket stöd, säger Åsa Winzell Juhlin.

En intressant aspekt i resultaten var att den könsskillnad som finns bland yngre äldre, där män hör sämre än kvinnor, är betydligt mindre påtaglig i gruppen över 90.

– Vi behöver ha bättre hörselfokus för de allra äldsta, sätta in hörhjälpmedel där det är möjligt, men också jobba mer med den akustiska miljön, säger Åsa Winzell Juhlin.

Underlaget i studien är hämtat från H70-studierna i Göteborg. Det slutliga urvalet i hörselstudien var mindre än ursprungligen planerat på grund av covid-19-pandemin. Åtgärder vidtogs dock för att optimera representativiteten för studieurvalet.

Studie: Hearing acuity in nonagenarians aged 90 and 95 assessed in a home setting using standardized pure-tone audiometry, https://doi.org/10.1080/14992027.2024.2329710

Expertkontakt: Åsa Winzell Juhlin, tel. 0732 03 47 41, e-post asa.winzell@neuro.gu.se

Presskontakt: Margareta G. Kubista, tel. 0705 30 19 80, e-post press@sahlgrenska.gu.se

Porträttbild: Åsa Winzell Juhlin (foto: Josefin Bergenholtz)

Sahlgrenska akademin är Göteborgs universitets medicinska fakultet med utbildning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap, www.gu.se/sahlgrenska-akademin


 

Prenumerera

Media

Media