Störd cellfunktion bakom typ 2-diabetes vid fetma
Störd funktion hos städarceller i kroppen kan vara en del av förklaringen till att vissa med fetma får typ 2-diabetes, medan andra inte drabbas. I en studie från Göteborgs universitet beskrivs den nyupptäckta mekanismen.
Att risken för insulinresistens och typ-2 diabetes ökar vid fetma är väl känt. Likaså att vissa som går upp i vikt drabbas av sjukdomen och andra inte. Vad som ligger bakom skillnaderna är inte klarlagt, men det handlar snarare om funktionen i fettväven än mängden kroppsfett.
Den aktuella studien, publicerad i tidskriften PNAS, bygger i huvudsak på försök på möss, men forskningen indikerar att den nyupptäckta mekanismen gäller även hos människa.
När man går upp i vikt ökar nedbrytningen av strukturproteinet kollagen för att ge plats åt växande fettceller i fettväven. Kollagen är en naturlig byggsten i kroppen som ger stadga i bland annat brosk, muskler och hud.
Nedbrytningen av kollagen hanteras av makrofager, en slags vita blodkroppar som är städare och storätarceller. De ingår i immunförsvaret och tar hand om angripare, men håller också rent från döda och skadade celler, exempelvis nedbrutet kollagen i fettväven vid viktuppgång.
Funktionen satt ur spel
Kollagenet fragmenteras genom enzymatisk nedbrytning utanför fettcellerna, och kollagenfragmenten tas därefter upp av makrofager för fullständig nedbrytning. Vad studien visar och beskriver är hur synnerligen välreglerat detta upptag av kollagenfragment är.
Dessutom går det snabbt, när det fungerar som det ska. Funktionen hos makrofager kan dock sättas ur spel vid fetma och insulinresistens, vilket leder till att kollagenfragment ackumuleras i fettväven.
Detta har hittills inte betraktats som ett problem, men i studien visar forskarna att kollagenfragment inte bara är skräp, utan aktivt påverkar olika cellulära processer som till exempel inflammation och celldelning.
Förloppet går därmed från att upprätthålla normal fettvävsfunktion vid viktuppgång, till att i vissa fall bli sjukdomsdrivande. När prover av makrofager från människa utsattes för diabetsliknande förhållanden tappade de också i städförmåga.
Identifiera och förebygga
Bakom studien står en forskargrupp på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, under ledning av Ingrid Wernstedt Asterholm, professor i fysiologi.
– När fettväv växer hjälper makrofager till med ombyggnaden så att den sker på ett kontrollerat sätt. Exakt varför mekanismen ibland sätts ur spel är svårt att säga, men kanske är det vid en viss genetiskt betingad grad av fetma, säger hon.
– Vår förhoppning är att dessa resultat i förlängningen kan leda till nya strategier för att förebygga eller behandla typ 2-diabetes. Man kan också tänka sig att vissa kollagenfragment skulle kunna fungera som mätbara biologiska markörer för att exempelvis identifiera individer som löper högre risk för att drabbas av typ 2-diabetes.
Studie: A Macrophage-Collagen Fragment Axis Mediates Subcutaneous Adipose Tissue Remodeling in Mice, https://doi.org/10.1073/pnas.2313185121
Kontakt: Ingrid Wernstedt Asterholm, tel. 0760 17 70 31, e-post iwa@neuro.gu.se
Bild: Ingrid Wernstedt Asterholm (foto: Josefin Bergenholtz)
Margareta Gustafsson Kubista
Pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Tel. 0705 30 19 80
E-post press@sahlgrenska.gu.se
Sahlgrenska akademin är Göteborgs universitets medicinska fakultet med utbildning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap, www.gu.se/sahlgrenska-akademin
