Svårt att bilda familj efter exponering för kemiska vapen

Personer som utsatts för kemiska stridsmedel upplever osäkerhet kring både överlevnad och förmåga att bilda familj, decennier efter exponeringen, visar en studie från Göteborgs universitet. Kvinnor drabbas hårdare än män.

Studien som är publicerad i tidskriften BMJ Open bygger på kvalitativa djupintervjuer med 16 personer som överlevde den svåra gasattacken mot kurdiska Halabja i Irak 1988, där 5 000 personer dog och dubbelt så många skadades. De intervjuade, tio kvinnor och sex män, 34 till 67 år gamla, var alla diagnostiserade med kronisk lungkomplikation.

En tidigare studie har visat att offren upplevde kraftiga försämringar av både fysisk och psykisk hälsa. Det som nu står i fokus är de drabbades erfarenheter av giftermål och familjebildning, tre decennier efter exponeringen för kemiska stridsmedel.

Studien visar på den osäkerhet flertalet av de intervjuade upplevde kring överlevnad, par- och familjebildning. Oron präglade allt beslutsfattande i den privata och sociala sfären, men blev som tydligast inför frågan om att bilda familj. Rädslan för att få barn med medfödda skador var stor.

Kvinnor mer drabbade än män

Resultaten följde också ett könsmönster; Kvinnor som exponerats för kemiska vapen var mer påverkade psykosocialt än män med samma bakgrund. Kvinnorna var oftare arbetslösa, frånskilda, ensamstående, och levde under socioekonomiskt mer sårbara förhållanden.

Studiens försteförfattare är Faraidoun Moradi, doktorand i arbets- och miljömedicin vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, legitimerad apotekare och specialist i allmänmedicin.

– Exponeringen påverkar kvinnors fysiska förmåga att arbeta, men får också konsekvenser som social stigmatisering, emotionell försummelse och en känsla av övergivenhet, konstaterar han. Både kvinnorna själva och omgivningen betraktar dem som kontaminerade, och det finns en rädsla för att de inte kan få friska barn, trots att det inte finns några starka vetenskapliga bevis för detta.

Ökad kunskap om kemvapnens effekter

– Därmed uppstår svårigheter att bilda familj, eller skilsmässa. Detta innebär i sin tur att de kan förbli ofrivilligt ensamstående, och de lever oftare än männen under svåra socioekonomiska förhållanden, fortsätter Faraidoun Moradi.

Forskarna bakom studien är verksamma vid Göteborgs universitet respektive University of Johannesburg, Sydafrika. De omfattar kompetenser inom både medicin, psykologi och socialantropologi, och betonar vikten av bredare kunskaper om hur människor påverkas av kemiska vapen som exempelvis nerv- och senapsgas.

– Hundratals personer som utsatts för kemiska stridsmedel är numera bosatta i Sverige, och många av dem har svåra somatiska och psykosociala symptom efter den kemiska exponeringen. Vi behöver mer forskning och kunskap inom detta område för att kunna förbättra bemötande och omhändertagande av överlevare inom vård och omsorg, avslutar Faraidoun Moradi.

Titel: Gendered lived experiences of marriage and family following exposure to chemical warfare agents: content analysis of qualitative interviews with survivors in Halabja, Kurdistan-Iraq, http://doi.org/10.1136/bmjopen-2019-034277

Kontakt: Faraidoun Moradi, 0762 85 09 45, moradi.faraidoun@gu.se alt. faraidoun.moradi@gmail.com

Bild: Faraidoun Moradi (foto: Siri Sjölin)

Margareta Gustafsson Kubista
Pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
0705 30 19 80
press@sahlgrenska.gu.se

Göteborgs universitets medicinska fakultet, Sahlgrenska akademin, utbildar och forskar inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Fakulteten har 5300 studenter, 187 professorer och över 800 aktiva doktorander. https://www.gu.se/sahlgrenska-akademin