Svårt bestämma tid för övergångsåldern hos var tredje kvinna

Passerat klimakteriet eller inte? Hos mer än var tredje 50-årig kvinna ger kroppen inget klart svar på den frågan, visar en studie från Göteborgs universitet. Orsaken är ökad användning av hormonspiral och p-piller.

Avstampet för studien, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Menopause, är tidigare forskning som visat att kvinnors klimakterieålder har stigit över tid. Frågan denna gång var om utvecklingen hållit i sig.

Trenden med stigande klimakterieålder var mycket tydligt i en studie publicerad av forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet 2003. Studien baserade sig på den stora Kvinnostudien, en populationsundersökning av kvinnor i Göteborg som startade 1968.

Underlaget utgjordes av kvinnor födda 1908-1930, och det visade sig att de som var födda i slutet av perioden var äldre när de kom i klimakteriet. I genomsnitt innebar ett tio år senare födelseår att klimakteriet kom vid ett års högre ålder.

Ingen exakt klimakterieålder

Skälen antogs vara desamma som för kvinnors allt tidigare mensdebut, alltså bättre kost och hälsa, tillsammans med förbättrad mödravård. Signifikansen för den högre klimakterieåldern var stark och kunde inte förklaras av hormonanvändning, rökning, socialgrupp, BMI, antal födda barn eller ålder för första mens.

Kvinnostudien i Göteborg har fortsatt att undersöka 38- och 50-åriga kvinnor, senast under 2016 och 2017. I den uppföljande och nu aktuella studien har forskarna dock stött på ett problem. Hos många av de 50-åriga kvinnorna går det nämligen inte att fastställa exakt klimakterieålder.

– Vi undersökte hur många av de 50-åriga kvinnorna som fortsatt respektive slutat att menstruera, och efter 1992 menstruerade färre 50-åriga kvinnor jämfört med tidigare grupper. Det råder dock stor osäkerhet eftersom många kvinnor använder hormoner, konstaterar Kerstin Rödström, distriktsläkare, forskare vid Göteborgs universitet och studiens förstaförfattare.

Eget ansvar och kontroll

Drygt 37 procent av kvinnorna använde hormonspiral, p-piller eller annan typ av hormoner som påverkar menstruationsmängd, övergångsbesvär eller både och. I gruppen ingick också kvinnor som inte menstruerade på grund av att de genomgått underlivsoperation.

Cecilia Björkelund är distriktsläkare, professor i allmänmedicin vid Göteborgs universitet och senior författare i artikeln:

– Perioden kring övergångsåldern är numera en mycket aktiv del av kvinnors liv och studien visar att dagens kvinnor själva tar stort ansvar för och har kontroll över sin fertilitet och sitt mående under en viktig del av livet – medelåldern, säger hon.  

Titel: Is it possible to investigate menopausal age? A comparative cross-sectional study of five cohorts between 1968 and 2017 from the Population Study of Women in Gothenburg, Sweden; https://gubox.box.com/s/19l56q9x20ynuk1iwf3b2g37l0y2ktwv

Kontakter:

Cecilia Björkelund, professor, Göteborgs universitet, 0707 98 05 03, cecilia.bjorkelund@allmed.gu.se – nås under torsdagen fram till lunch

Kerstin Rödström, forskare, Göteborgs universitet, 070 26 488 26, kerstin.rodstrom@allmed.gu.se – nås under torsdagen efter lunch

Bilder: Kerstin Rödström (foto: Cecilia Hedström) och Cecilia Björkelund (foto: Christina Ylander)

Margareta Gustafsson Kubista
Pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
031 786 49 76, 0705 30 19 80
margareta.g.kubista@gu.se

Sahlgrenska akademin är den medicinska fakulteten vid Göteborgs universitet med 5000 studenter och 1800 anställda. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Fakulteten har 200 professorer och 700 aktiva doktorander. sahlgrenska.gu.se