Tarmmikrobiotan ger ledtrådar för diabetesbehandling
Den individuella mixen av mikroorganismer i tarmen ger viktiga ledtrådar till hur en framtida eventuell diabetes typ 2 kan förutses, förebyggas och behandlas. Det slås fast i en befolkningsstudie som leds från Göteborgs universitet.
Att en persons tarmmikrobiota kan bidra till diabetes typ 2 har konstaterats i tidigare forskning, ledd av Fredrik Bäckhed, professor i molekylärmedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Studien som nu publiceras i tidskriften Cell Metabolism beskriver de nyupptäckta ledtrådar som en persons tarmmikrobiota ger om en framtida eventuell diabetes typ 2.
Genom att även studera personer som inte utvecklat diabetes typ 2 har forskarna kunnat utesluta att tarmmikrobiotan påverkats av sjukdomen, eller av diabetesbehandling. Flertalet tidigare studier i fältet har jämfört friska individer med patienter.
Förändrad sammansättning i tarmen
Det som framkommer är att tarmmikrobiotans sammansättning är förändrad hos individer med förhöjt fasteblodsocker eller nedsatt glukostolerans, så kallad prediabetes, och hos personer med obehandlad diabetes typ 2. Fynden visar alltså att tarmmikrobiotan kan användas för att identifiera individer med blodsockerrubbningar.
Studien visar också att produktionen av smörsyra, en fettsyra som främjar hormonproduktion i tarmen och kontrollerar inflammation, minskade i tarmmikrobiotan hos studiedeltagare med prediabetes eller utvecklad diabetes typ 2. Ämnet bildas främst genom tarmarnas nedbrytning av kostfibrer, något som skulle kunna betyda att det går att påverka och bromsa utvecklingen av diabetes genom förändrat fiberintag eller direkt tillförsel av de bakterier som är inblandade.
– Vår studie visar tydligt att tarmmikrobiotans sammansättning kan ha stor potential att bättre förstå riskerna för att drabbas av typ 2-diabetes, och kan därmed förbättra möjligheterna att upptäcka, förhindra och behandla sjukdomen, säger Fredrik Bäckhed.
Förebyggande på individnivå
Resultaten stärker den allt tydligare bilden av att tarmmikrobiotan verkar interaktivt med kroppens funktioner och inre miljö. I tarmen finns mer än ett kilo bakterier som är viktiga för vår hälsa, och personer med diabetes typ 2 tycks ha andra sorters bakterier i tarmen än friska personer.
– Om vi kan hitta mönster och identifiera vilka beståndsdelar i tarmmikrobiotan som identifierar individer med förhöjd risk att utveckla typ 2-diabetes kan man kanske individanpassa kostförändringar, eller utveckla nya typer av probiotika som kan förebygga eller kanske till och med behandla sjukdomen, säger Fredrik Bäckhed.
Den nu publicerade forskningen bygger på en populationsbaserad studie som pågått vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset sedan 2013. Den omfattar cirka 5 000 slumpmässigt utvalda personer som bjudits in att delta i syfte att undersöka vilka faktorer som kan innebära ökad risk för diabetes typ 2. För att stärka och verifiera fynden analyserade forskarna även prover insamlade från befolkningsstudien SCAPIS.
Titel: The gut microbiota in prediabetes and diabetes; a population-based cross-sectional study, https://doi.org/10.1016/j.cmet.2020.06.011
Kontakt: Fredrik Bäckhed 0702 18 23 55; fredrik.backhed@wlab.gu.se
Bild: Fredrik Bäckhed (foto: Johan Wingborg)
Margareta Gustafsson Kubista
Pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
0705 30 19 80
press@sahlgrenska.gu.se
Sahlgrenska akademin är Göteborgs universitets medicinska fakultet med utbildning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Fakulteten har 5300 studenter, 187 professorer och över 800 aktiva doktorander. sahlgrenska.gu.se
