Test ökar kunskapen om talsvårigheter och finmotorik

Vuxna som stammar sedan barndomen har inte bara svårt att producera rytmiska talsekvenser, utan även att synkronisera fingerrörelser. Det är ett av resultaten i en avhandling som studerat timingförmågan hos personer med stamning samt med Parkinsons sjukdom.

Begreppet ”timingförmåga” beskriver förmågan att uppfatta tidsintervall och att utföra tidsbestämda rörelser. Timingförmågan avgör till exempel hur väl vi kan utföra koordinerade rörelser som att gå och dansa, samt inte minst att prata.

Att tala är ett av de mest komplicerade rörelsebeteenden vi människor kan utföra, eftersom det kräver samarbete mellan många olika funktioner där varje liten rörelse måste ske vid rätt tidpunkt. Talrytm, takt och tempo är också viktigt för vår uppfattning av hur naturligt talet låter, och för hur väl vi förstår vad någon säger.

En avhandling vid Sahlgrenska akademin har studerat två grupper som båda har svårigheter att utföra motoriska rörelser: vuxna personer som har stamning sedan barndomen samt personer med Parkinsons sjukdom.

I studierna visar doktoranden Maria Sundqvist att ett test där rörelser och tal utförs i takt till en metronom kan visa på skillnader i motorisk timingförmåga mellan olika grupper.

– Våra resultat visar bland annat att vuxna som stammar inte bara har svårt att producera rytmiska talsekvenser, utan också har svårigheter att synkronisera snabba fingerrörelser.  

Hos två av de vuxna som stammar upptäckte forskarna ett intressant, hittills odokumenterat fenomen:

– Vid lägre tempo klarade dessa personer att uttala rytmiska, stabila stavelser. Men när tempot uppnådde en specifik, snabbare hastighet, 5,5 respektive 6,7 rörelser per sekund, blev stavelserna plötsligt väldigt oregelbundna och ojämna, säger Maria Sundqvist.

Hos personer med Parkinsons var det tvärtom svårast att synkronisera fingerrörelser och stavelser till ett långsamt tempo (1,5 rörelser per sekund).   

Både hos personer med stamning och hos personer med Parkinson har man i tidigare studier hittat avvikelser i de områden i hjärnan som styr och reglerar timingförmågan. Den aktuella avhandlingen bidrar med ytterligare kunskap om hur man kan förbättra och individanpassa behandlingsmetoder för personer som har talsvårigheter och andra motoriska nedsättningar.

– Detta är ett nytt forskningsområde för oss logopeder här i Sverige. Timingförmågan har stor betydelse i människors tal och kommunikation, och förhoppningsvis kan min avhandling bana väg för att fler får upp ögonen för detta spännande och viktiga forskningsområde.

Avhandlingen Fine motor timing ability - A study of syllable repetition and finger tapping in persons with developmental stuttering or Parkinson’s disease compared with healthy adults försvaras vid en disputation den 11 februari.

Länk till avhandling: https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/41236

Kontakt:
Maria Sundqvist, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
070-372 3669
maria.sundqvist@neuro.gu.se

Presskontakt Krister Svahn
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
0766-18 38 69
031-786 3869
krister.svahn@sahlgrenska.gu.se


Med 6 000 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare engagerade i nationella och internationella samarbeten för att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa. 

Prenumerera

Media

Media

Snabbfakta

Studier ökar kunskapen om hur invidier med talsvårigheter kan förbättra och individanpassa sin behandling.
Twittra det här

Citat

Detta är ett nytt forskningsområde för oss logopeder här i Sverige.
Maria Sundqvist, doktorand vid Sahlgrenska akademin