Topp fem för att barnmorskor ska stanna i yrket
Fem faktorer utpekas som avgörande för hur bra barnmorskor trivs på jobbet. Det handlar bland annat om möjligheterna att utvecklas, att lösa rollkonflikter och att slippa utbrändhet. Det visar en studie vid Göteborgs universitet.
Studien publiceras i tidskriften BMC Health Services Research. Förstaförfattare är Malin Hansson, disputerad barnmorska vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Hennes avhandling om barnmorskors arbetssituation och professionella roll rönte stor uppmärksamhet när den presenterades i fjol. Resultaten visade att barnmorskor rapporterar avsevärt sämre arbetsmiljö än folk på svensk arbetsmarknad som helhet.
I den nu aktuella studien framträder de fem faktorer som har absolut störst påverkan på arbetstillfredsställelsen för barnmorskor, på både plus- och minussidan: utvecklingsmöjligheter, kvalitet i arbetet, erkännande, rollkonflikt och utbrändhet.
Stora utmaningar i vården
Resultaten bygger på en nationell undersökning där 2 060 barnmorskor tillfrågats om sin arbetsmiljö, och bland annat fått skatta variabler kopplade till just arbetstillfredsställelse. De svarande var i snitt 48 år gamla och hade 16 år i yrket. Nästan varannan jobbade deltid.
– Samtliga regioner i Sverige rapporterar i dag barnmorskebrist vilket leder till stora utmaningar för hälso- och sjukvården. Att veta vad som främjar barnmorskors arbetstillfredsställelse är en avgörande faktor för att kunna behålla barnmorskor i professionen och för att locka nya till barnmorskans alla kompetensområden, säger Malin Hansson.
Positivt för arbetstillfredsställelsen var att ha utvecklingsmöjligheter i professionen och att kunna arbeta utifrån sin kompetens. Det var även viktigt att arbetet höll tillfredställande och hög kvalitet, vilket är en grundläggande indikator också för organisationens prestation.
En annan central faktor var erkännande, att barnmorskeprofessionens kompetens tillvaratogs och att de kunde utföra sitt arbete självständigt. Barnmorskor skattade ett lägre erkännande än referenspopulationen med folk från hela arbetsmarknaden.
Flera vårdnivåer
Rollkonflikter med olika förväntningar från olika personer var en tung och negativ faktor som låg signifikant högre hos barnmorskor än övriga på arbetsmarknaden. Utbrändhet var också avgörande för arbetstillfredsställelsen. Barnmorskor rapporterade dessutom högre grad av fysisk och psykisk utmattning än referenspopulationen.
Enligt Malin Hansson ger studien stöd för att barnmorskors professionella roll behöver stärkas och att barnmorskans autonoma kompetensområde behöver förtydligas inom organisationer där de verkar. Det skulle göra det möjligt för barnmorskor att arbeta kvinnocentrerat, evidensbaserat och utifrån barnmorskans kompetensområde.
– Det behövs en mer differentierad vård och fler vårdnivåer som öppnar för allt från hemförlossningar, via barnmorskeledda enheter till högmedikaliserad sjukhusvård, som utgår från den individuella födandes behov och önskemål. Vi behöver rätt vård på rätt nivå och vid rätt tidpunkt för att få en balans där vi inte utgår från en högmedikaliserad vård för alla, det är varken kostnadseffektivt eller evidensbaserat, avslutar Malin Hansson.
Titel: Job satisfaction in midwives and its association with organisational and psychosocial factors at work: a nation‑wide, cross‑sectional study, https://doi.org/10.1186/s12913-022-07852-3
Kontakt: Malin Hansson, tel. 0766 18 60 94, e-post malin.hansson@fhs.gu.se - nås under måndagen fram till klockan 13 och efter 15
Bild: Malin Hansson (foto: Elin Lindström)
Margareta Gustafsson Kubista
Pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
Tel. 0705 30 19 80
E-post press@sahlgrenska.gu.se
Sahlgrenska akademin är Göteborgs universitets medicinska fakultet med utbildning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap, www.gu.se/sahlgrenska-akademin
