Tufft försörja sig i medelinkomstländer under pandemin
Möjligheten att försörja sig under pandemin har försämrats mer i medelinkomstländer än i rika länder. Det framgår av en studie där forskare vid Göteborgs universitet är med och presenterar resultaten. Hög vaccinationstäckning i alla länder beskrivs som avgörande för framtida global hälsa.
Coronapandemin har orsakat socioekonomiska förändringar över hela världen. Tillgången på internationellt jämförande data om hur individers ekonomi påverkats har dock varit begränsad.
Den studie som nu publicerats i tidskriften eClinicalMedicine ger en bild av hur försörjningsmöjligheterna förändrats på olika håll i värden. Resultaten bygger på en enkätstudie med 24 506 deltagare i 16 länder.
Studien tar avstamp i populationsstudien Prospective Urban Rural Epidemiology (PURE) Study som sedan ett par decennier undersöker hur exempelvis urbanisering och globalisering kan kopplas till hälsobeteenden, hur riskfaktorer utvecklas och påverkar hjärt-kärlsjukdom, diabetes, lungsjukdomar, cancer med mera.
Ekonomiskt svårt för var tredje
Deltagarna i enkätstudien bor i någon av de tre kategorierna höginkomstländer, övre medelinkomstländer eller lägre medelinkomstländer. Självrapporteringen om personlig ekonomi och inkomstkällor gjordes under perioden augusti 2020 till september 2021.
En tredjedel, 32,4 procent, visade sig ha råkat i ekonomiska svårigheter under pandemin. De hade drabbats av minst en av omständigheterna arbetslöshet, betalningsoförmåga eller att tvingas leva på besparingar. Högskoleutbildade klarade sig bäst.
Risken att drabbas av ekonomiska svårigheter var mer än dubbelt så hög för personer i övre medelinkomstländer jämfört med höginkomstländer. I lägre medelinkomstländer var risken nästan 17 gånger högre än i höginkomstländer.
Personer med låg utbildning i höginkomstländer klarade sig bättre än högutbildade i lägre medelinkomstländer.
Påverkan på global hälsa
Annika Rosengren är professor i medicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, ansvarig för den svenska delen av PURE och medförfattare i den aktuella studien.
– Hittills har det inte funnits någon studie i världen på det här området som undersökt och följt upp så många människor med standardiserade metoder i så många länder, konstaterar hon.
– Om pandemin fortsätter kommer ekonomiska ojämlikheter mellan länder att befästas ytterligare, särskilt vid fortsatt otillräcklig och ojämlik vaccinationstäckning globalt, med risk för stor direkt och indirekt påverkan på global hälsa, säger Annika Rosengren.
De höginkomstländer som ingick i studien var Chile, Förenade Arabemiraten, Kanada, Polen, Saudiarabien och Sverige. De övre medelinkomstländerna var Argentina, Brasilien, Colombia, Malaysia, Sydafrika och Turkiet. Lägre medelinkomstländer var Filippinerna, Indien, Tanzania och Zimbabwe. Inga låginkomstländer ingick. Kategoriseringarna utgår från Världsbankens klassifikation från 2020.
Titel: Variations in the financial impact of the COVID-19 pandemic across 5 continents: A cross-sectional, individual level analysis, https://doi.org/10.1016/j.eclinm.2022.101284
Kontakt: Annika Rosengren, tel. 0709 60 36 74, e-post annika.rosengren@gu.se
Bild: Annika Rosengren (foto: Cecilia Hedström)
Margareta Gustafsson Kubista
Pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
Tel. 0705 30 19 80, e-post press@sahlgrenska.gu.se
Sahlgrenska akademin är Göteborgs universitets medicinska fakultet med utbildning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap, www.gu.se/sahlgrenska-akademin
