Vindkraftsljud påverkar drömsömnen och hur utvilad man känner sig

Vindkraftsljud påverkar människors upplevelse av sömnens återhämtande effekt, och har också en liten men signifikant inverkan på drömsömnen, REM-sömnen, visar en studie vid Göteborgs universitet. En natt i vindkraftsljud gav fördröjd och kortare drömsömn.

Kunskaperna om hur sömnen påverkas av vindkraftsljud har varit begränsade, och det har saknats forskning där sömnpåverkan studerats fysiologiskt med den måttstock som rankas högst inom sömnregistrering, polysomnografi.

Med de studier som nu gjorts på ljudmiljölaboratoriet på arbets- och miljömedicin i Göteborg tillförs ny kunskap i fältet. Metoden, polysomnografi, innebär att hjärnverksamhet, ögonrörelser, puls med mera registreras via elektroder fästa på huvud och bröstkorg under sömn.

I den aktuella studien ingick 50 deltagare varav 24 personer hade sin bostad max en kilometer från ett eller flera vindkraftverk sedan minst ett år. Övriga 26, som utgjorde referensgrupp, bodde inte nära vindkraftverk.

Kerstin Persson Waye är professor i miljömedicin på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och korresponderande författare i studien, publicerad i tidskriften Sleep.

– Vi ville undersöka om människor som utsätts för ljud från vindkraftverk med tiden blir mer känsliga eller mer tillvanda av vindkraftverksbuller så att deras sömn kunde påverkas på ett annat sätt än en person som inte bor nära vindkraftverk, säger hon.

Färre minuter i drömsömn

Deltagarna fick sova i ljudmiljölabb under tre nätter, en tillvänjningsnatt och sedan i slumpmässig ordning en tyst natt och en natt med fyra olika perioder av ljud från vindkraftverk. Ljuden som användes hade modellerats utifrån mätningar utomhus vid flera olika vindkraftverk, och filtrerats för att motsvara ljudisoleringen hos ett typiskt trähus, med respektive utan ett fönster på glänt.

Ljuden valdes att representera relativt ogynnsamma förhållanden med något högre medelljudnivå utomhus än vad som i dag är tillåtet i Sverige. Nivåerna motsvarade dock en mycket låg inomhusnivå, under de nivåer där man tidigare sett sömnpåverkan av exempelvis trafikbuller.

Enligt de fysiologiska mätningarna hade deltagarna i snitt 11,1 minuter kortare tid i drömsömn, och 16,8 minuter senare inträde i drömsömn, under natten med vindkraftsljud jämfört med den tysta natten. Andel tid i drömsömn var 18,8 procent för natten i vindkraftsljud jämfört med 20,6 procent för den tysta natten, en liten men statistiskt signifikant skillnad, som dessutom var oberoende av vana vid vindkraftsljud.

För andra mått på sömnen, som antal uppvaknanden, total sömntid, tid i djupare sömnstadier eller fragmentering av djupsömn, eller puls, sågs inga statistiskt signifikanta skillnader. Rytmiska variationer i ljudet tycktes dock inverka störande på sömnen, särskilt med stängt fönster.

Sämre utvilade i båda grupperna  

Utöver de fysiologiskt baserade mätningarna fyllde deltagarna i en enkät om sömnens kvalitet, hur trötta eller utvilade de kände sig. Båda grupperna rapporterade sämre sömn under nätter med vindkraftsverksljud.

Studien gav ingen indikation på tillvänjningseffekt, eller ökad känslighet, hos dem som var exponerade för vindkraftverk i sin hemmiljö. Gruppen som bodde nära vindkraftverk rapporterade dock sämre sömn överlag, även för den tysta natten.

– Sömnstörning är en negativ hälsoeffekt enligt världshälsoorganisationen, WHO, och kan i sig bidra till kroniska sjukdomar. Vi kan dock inte dra slutsatser om långvarig hälsopåverkan utifrån denna studie. Ytterligare studier bör om möjligt studera sömn i människors hemmiljö, och inkludera längre tids exponering, avslutar Kerstin Persson Waye.

Titel: A laboratory study on the effects of wind turbine noise on sleep: Results of the polysomnographic WiTNES study; https://doi.org/10.1093/sleep/zsaa046

Kontakt: Kerstin Persson Waye, 0766 18 36 04, kerstin.persson.waye@amm.gu.se

Bild: Kerstin Persson Waye (foto: Göteborgs universitet)

Margareta Gustafsson Kubista
Pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
0705 30 19 80
press@sahlgrenska.gu.se

Sahlgrenska akademin är Göteborgs universitets medicinska fakultet med utbildning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Fakulteten har 5300 studenter, 187 professorer och över 800 aktiva doktorander. sahlgrenska.gu.se