Fler amorterar och färre konsumerar om de får tusen kronor mer i plånboken
Om svenska folket fick en inkomstökning på tusen kronor i månaden idag, så skulle fler använda pengarna till att betala av på sina lån och färre skulle konsumera dem jämfört med för fem år sedan. Det visar en ny undersökning av SBAB.
Hur skulle du fördela en varaktig inkomstökning på tusen kronor i månaden? Den frågan ställde SBAB för första gången till över tvåtusen privatpersoner i april 2008. Det var samtidigt som finanskrisen var under uppseglande och de två första jobbskatteavdragen hade trätt i kraft. Fem år senare har vi ställt samma fråga igen till drygt tusen personer för att ta reda på vad svenska folket skulle göra med en bestående inkomstökning på tusen kronor idag.
Både idag och för fem år sedan skulle lite mer än varannan person fördela pengarna mellan sparande och konsumtion, och var femte person skulle spara hela tusenlappen. Men det finns två stora skillnader mellan år 2013 och 2008.
Färre skulle konsumera pengarna idag om de fick mer över i plånboken
Andelen som skulle konsumera pengarna har sjunkit. Idag skulle 11 procent konsumera hela tusenlappen, jämfört med 16 procent för fem år sedan.
– Det kan innebära att extra pengar i plånboken via exempelvis ett nytt jobbskatteavdrag skulle ge en lägre effekt på konsumtionen nu än det gjorde 2008, säger Maria Landeborn, privatekonom på SBAB.
Hur skulle du fördela en varaktig inkomstökning på 1 000 kronor i månaden?
Dubbelt så många skulle använda pengarna till att amortera
Den andra stora skillnaden är att andelen som skulle använda pengarna till att amortera på lån mer än har fördubblats på fem år. Idag skulle 12 procent lägga pengarna på att amortera, jämfört med fem procent 2008.
– Det visar på en viss attitydförändring. Betydligt fler tycker att extra pengar bäst används till att minska på sina skulder. Det är positivt med tanke på att myndigheterna vill se en stärkt amorteringskultur, säger Maria Landeborn, privatekonom på SBAB.
Gamla är mest konsumtionsbenägna, medan unga sparar mer
De äldsta mellan 56 och 80 år i enkäten är mest benägna att konsumera upp sin tusenlapp. 14 procent skulle spendera hela inkomstökningen, jämfört med 4 procent i gruppen 15-22 år.
De unga skulle istället spara betydligt mer. I åldrarna 15-35 år skulle i genomsnitt 32 procent spara hela tusenlappen, medan hälften så många av de som är 36-80 år skulle spara pengarna (16 %).
– Det är ett rationellt val. Pensionärerna har ingen anledning att lägga pengar på hög. För de yngre blir det däremot allt viktigare att spara med tanke på att tröskeln in på bostadsmarknaden har höjts, och att man själv måste sätta undan pengar för att få en bra pension så småningom, säger Maria Landeborn.
Gruppen 36-55 år amorteringsvilliga
De allra yngsta mellan 15 och 22 år har ännu inte hunnit dra på sig några lån och är därför inte så intresserade av att amortera. I gruppen 23-35 år skulle 9 procent använda tusenlappen till amortering, och i gruppen 36-55 år skulle dubbelt så många, 18 procent, amortera. Bland de över 56 år som oftast hunnit bli lägre skuldsatta sjunker andelen som skulle amortera till 12 procent.
Smålänningarna håller hårt i plånboken om inkomsten ökar
Boende i Norra Mellansverige och i Småland håller hårdast i plånboken om inkomsten ökar. Bara fem respektive sex procent skulle konsumera hela tusenlappen. Mest köpsugna är de som bor i Mellersta Norrland och Västsverige där 19 respektive 17 procent skulle spendera alla pengarna.
I Östra Mellansverige är andelen som skulle amortera för tusenlappen högst. I Övre Norrland är andelen som skulle amortera lägst, men det uppvägs av att andelen som skulle spara pengarna istället är högst.
Hur skulle du fördela en varaktig inkomstökning på 1 000 kronor i månaden?
Fakta om undersökningen 2013
Undersökningen är gjord av Cint/SnabbaSvar.se på uppdrag av SBAB den 3-9 oktober 2013. 1034 personer har svarat på enkäten. Personerna är i åldrarna 15-80 år och utgör ett representativt urval ur befolkningen i avseende på kön, ålder och geografi.
Fakta om undersökningen 2008
Enkäten är utförd av Synovate på uppdrag av SBAB. Intervjuerna genomfördes per telefon under perioden 15-28 april 2008. Totalt har 2 043 personer tillfrågats.
För mer information, vänligen kontakta:
Maria Landeborn, Privatekonom SBAB
Telefon: 0766-447 881, Mobil: 0766-447 881, maria.landeborn@sbab.se, twitter.com/marialandeborn
SBAB erbjuder lån- och spartjänster via internet och telefon samt kreditgivning till företag och bostadsrättsföreningar. Genom att erbjuda produkter och tjänster som utmanar och förenklar bidrar SBAB till ökad konkurrens på den svenska marknaden. Företaget bildades 1984 och är helägt av svenska staten. Utlåningsvolymen uppgick 2012 till 255,9 mdkr och inlåningsvolymen till 27,7 mdkr. Antalet anställda är cirka 410 varav drygt 120 arbetar på huvudkontoret i Stockholm. Läs mer på http://www.sbab.se, www.twitter.com/sbabbank, www.facebook.com/sbabbank.
Taggar:
