Kommentar: Normal omsättning på bostadsmarknaden förklarar stor del av ökningen i hushållens bolåneskulder
I en nyligen utkommen publikation från Riksbanken utreds vilken påverkan olika faktorer har haft på de senaste årens ökning av hushållens skulder. Den enskilt viktigaste faktorn bedöms vara den normala omsättningen på bostadsmarknaden. Detta är något som borde lyftas fram tydligare i bostadsdebatten skriver Robert Boije, chefsekonom SBAB, i en kommentar till Riksbankens publikation.
Hushållens skulder har ökat kraftigt under lång tid i Sverige. I Riksbankens publikation Ekonomiska kommentarer (nr 14, 2018) görs en uppskattning av hur mycket av skuldökningen mellan 2011 och 2017 som kan förklaras av omsättningen på andrahandsmarknaden, nyproduktion, att befintliga bostadsägare utökar sina lån, ombildningar av hyresrätter till bostadsrätter och oförklarat. Studien visar att den faktor som förklarar den enskilt största ökningen i hushållens skulder i själva verket är omsättningen av bostäder.
- Att normalt förekommande köp- och försäljningar av bostäder förklarar den enskilt största uppgången i skulderna är något som sällan lyfts fram i debatten. Visserligen är en viktig underliggande förklaring att bostadspriserna samtidigt gått upp till följd av fallande räntor men det naturliga förhållande att köpare vanligtvis i genomsnitt betalar ett högre pris än vad säljaren en gång gjorde och därmed behöver låna mer förklarar den enskilt största delen av skulduppgången över tiden är viktig att lyfta fram i debatten, säger Robert Boije.
Enligt Riksbankens studie förklarar den normala omsättningen på bostadsmarknaden hela 44 procent av uppgången i hushållens skulder mellan 2011 och 2017. Studien visar vidare att nyproduktionen kan förklara 21 procent av ökningen av skulderna under samma period. 30 procent kan förklaras av att de som redan äger en bostad utvidgar sina lån. Ombildningar förklarar 4 procent av ökningen i skulderna under samma period. Med den valda metoden är det bara 1 procent av skuldökningen som inte kan förklaras.
- En god rörlighet på bostadsmarknaden är central för att arbetsmarknaden ska fungera väl och för den ekonomiska tillväxten. Den normala omsättningen av bostäder och nyproduktionen av bostäder förklarar tillsammans 65 procent av uppgången i hushållens skulder mellan 2011 och 2017. Dessa faktorer bör rimligen inte motverkas med makrotillsynsåtgärder, säger Robert Boije.
- Den välkomna analysen i Riksbankens publikation pekar på behovet av en bredare diskussion om både syftet med makrotillsynsåtgärder och analys av problembilden samt möjliga behov av andra åtgärder, säger Robert Boije.
Läs hela kommentaren här
För mer information kontakta gärna:
Robert Boije, Chefsekonom, SBAB: 070-269 45 91, robert.boije@sbab.se
Karin Hellgren, Chef Extern kommunikation, SBAB: 070-668 38 24, karin.hellgren@sbab.se
SBAB:s affärsidé är att med nytänkande och omtanke erbjuda lån och sparande till privatpersoner, bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag i Sverige. SBAB bildades 1985 och ägs av svenska staten. Sedan 2016 är Booli en del av SBAB. Antal bolånekunder uppgår till cirka 255 000, cirka 300 000 privatpersoner har sparkonto. Antal medarbetare är cirka 570. Läs mer på: sbab.se, booli.se, facebook.com/sbabbank, twitter.com/sbabbank, linkedin.com/company/sbab-bank.
Taggar: