Majoriteten påverkas ej vid räntehöjning

En Sifo-undersökning beställd av SBAB inför Riksbankens reporäntebesked på torsdag visar att majoriteten av alla hushåll i ägda bostäder anser sig ha så goda marginaler i sin ekonomi att de inte skulle behöva dra ned på konsumtionen alls om ränteutgifterna per månad skulle gå upp med 3000 kronor. Samtidigt säger nästan vart tionde hushåll att de då skulle behöva hitta ett billigare boende.

Såväl Finansinspektionen som Riksbanken har uttryckt farhågor om att en ränteuppgång kan leda till att hushållens aggregerade konsumtion minskar kraftigt och att det kan påverka BNP-tillväxten negativt. Mot detta talar att hushållens finansiella sparande är historiskt högt och ränteutgifterna som andel av disponibelinkomsten är historiskt låga.

För att ytterligare belysa frågeställningen har SBAB inför Riksbankens reporäntebesked på torsdag via Sifo frågat drygt 1000 bolånetagare om hur de skulle agera vid en höjning av de månatliga ränteutgifterna med 1000, 2000 respektive 3000 kronor.

Höjningarna kan ställas i relation till att ränteutgifterna för hushåll boende i småhus i genomsnitt uppgick till drygt 1000 kronor i månaden 2017 enligt SCB:s senaste publikation Boendeutgifter som publicerades i fredags. För samboende med barn var motsvarande belopp knappt 1900 kronor i månaden. Dessa siffror inkluderar även de som bor i småhus men som inte har några lån.

Följande svarsalternativ var möjliga och flera alternativ kunde väljas samtidigt.

Jag skulle:

–      Dra ned på mina amorteringar
–      Dra ned på konsumtionen
–      Flytta till ett billigare boende
–      Inget. Jag har marginaler för en sådan höjning
–      Vet ej

Vid en höjning med 1000 kronor svarar 74 procent att de inte skulle ändra på något alls utan att de har marginaler för en sådan ökning av ränteutgiften. 19 procent skulle dra ned på konsumtionen. 5 procent skulle dra ned på amorteringarna. 1 procent skulle flytta till ett billigare boende.

Om höjningen skulle bli 2000 kronor svarar 53 procent att de inte skulle ändra på något alls utan att de har marginaler för en sådan höjning av ränteutgiften. 34 procent skulle dra ned på konsumtionen. 13 procent skulle dra ned på amorteringarna. 4 procent skulle flytta till ett billigare boende.

Vid en höjning med 3000 kronor svarar 30 procent att de inte skulle ändra på något alls utan att de har marginaler för en sådan höjning av ränteutgiften. 45 procent skulle dra ned på konsumtionen. 22 procent skulle dra ned på amorteringarna. 8 procent skulle flytta till ett billigare boende.

Även om enkätsvaren ska tolkas med viss försiktighet eftersom de inte nödvändigtvis mäter faktiska beteenden, så ger de några tydliga indikationer:

–      Den absoluta majoriteten av alla hushåll med bolån kommer inte dra ned på konsumtionen alls vid en höjning av ränteuppgifterna med upp till 3000 kronor i månaden, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

–      Att en viss andel av hushållen kommer dra ned på amorteringarna, som ju är en del av sparandet, minskar den negativa effekten på den aggregerade konsumtionen. Andra faktorer som talar för en mer begränsad effekt på konsumtionen är att en ränteuppgång också leder till högre avkastning på sparandet och att mer än 25 procent av alla bor i hyresrätt, säger Robert Boije.

–      Även om de inte utgör en majoritet är det samtidigt en relativt stor andel bolånetagare som säger att de skulle dra ned sin konsumtion om ränteutgifterna ökar med 2000 - 3000 kronor, säger Robert Boije.

–      Sett ur ett konsumentsskyddsperspektiv är det också oroande att nästan vart tionde hushåll med bolån säger att de skulle behöva flytta till ett billigare boende om ränteutgifterna går upp med 3000 kronor i månaden, säger Robert Boije.

Tabell: Effekter av räntehöjning 

Källa: SBAB 

För mer information, vänligen kontakta:

Robert Boije, Chefsekonom, SBAB
Telefon: 0702 69 45 91
E-post: robert.boije@sbab.se

Erik Wennergren, PR-ansvarig, SBAB
Telefon: 0724 51 79 37
E-post: erik.wennergren@sbab.se

SBAB:s affärsidé är att med nytänkande och omtanke erbjuda lån och sparande till privatpersoner, bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag i Sverige. SBAB bildades 1985 och ägs av svenska staten. Sedan 2016 är Booli en del av SBAB. Antal bolånekunder uppgår till cirka 255 000, cirka 300 000 privatpersoner har sparkonto. Antal medarbetare är cirka 570. Läs mer på: sbab.se, booli.se, facebook.com/sbabbank, twitter.com/sbabbank, linkedin.com/company/sbab-bank.

Taggar: