Rekordkort bindningstid när styrräntan går mot noll

Report this content

Så många som 88 procent valde kortast möjliga bundna boränta under mars. Förväntningar om att de korta räntorna kommer att gå ned ytterligare och förbli låga under en längre period, i kombination med stora ränteskillnader mellan korta och långa bindningstider, bidrog till rekordnoteringen. Det visar SBAB:s månadsstatistik över nyutlåningen till privatkunder.

Intresset för den kortaste bundna boräntan satte återigen rekord under mars. Andelen bolåntagare som valde den kortaste bundna boräntan (3 månader) ökade från 87 procent i februari till 88 procent i mars. Andelen med bindningstider på 1-4 år var oförändrad på 11 procent medan andelen med bindningstider på 5-10 år sjönk från 2 till 1 procent.

Under mars har boräntan med den kortaste bindningstiden på tre månader sänkts från 2,35 procent till rekordlåga 2,14 procent. Räntorna för de längre bindningstiderna har däremot ökat med mellan 0,05 och 0,15 procentenheter. Räknat från räntetoppen i början av oktober 2008 är nu tremånadersräntan 4,4 procentenheter lägre medan femårsräntan sjunkit med 2,0 procentenheter. Ränteskillnaderna mellan långa och korta bindningstider har därmed stigit ordentligt, vilket förmod-ligen bidrar till oviljan hos bolåntagarna att välja längre bindningstider.

– Det massiva intresset för korta bindningstider signalerar inte bara att bolåntagarna räknar med att Riksbanken sänker styrräntan ytterligare vid nästa räntemöte. Det tyder också på att de är över-tygade om att det dröjer länge innan det blir aktuellt med räntehöjningar, säger Tor Borg, ränteanalytiker på SBAB.

I och med att intresset för de kortaste bindningstiderna ökat kraftigt under 2008 och 2009 så har den genomsnittliga räntebindningstiden för nytecknade bolån sjunkit markant. I juni 2007 var räntebindningstiden uppe i rekordhöga 27 månader, enligt senaste noteringen var den nere i 6 månader i mars. Bolåntagarnas räntekänslighet har ökat rejält, vilket innebär att Riksbankens ränteförändringar får större effekt på ekonomin än normalt.

– Riksbankens räntesänkningar märks extra mycket i bolåntagarnas plånböcker i och med att så många har korta bindningstider. Detta har varit en viktig faktor bakom att bostadsmarknaden sett stabilare ut under inledningen av 2009, säger Tor Borg.

För mer information, kontakta:
Tor Borg, ränteanalytiker SBAB
Tfn: 08-614 38 84
Mobil: 0761-18 09 02
E-post: tor.borg@sbab.se

Tomas Pousette, chefsekonom SBAB
Tfn: 08-614 43 88 Mobil: 0708-92 26 63
E-post: tomas.pousette@sbab.se

SBAB erbjuder bolån och sparande via Internet och telefon samt kreditgivning till företag. SBAB:s uppdrag är att med lönsamhet bidra till ökad konkurrens på den svenska bolånemarknaden. För mer information, besök oss på www.sbab.se

Taggar:

Dokument & länkar