Vi måste acceptera högre bolåneskulder om bostadsbristen ska lösas

Report this content

Det behövs en mer nyanserad analys av riskerna kring hushållens skuldsättning där även problemet med den stora bostadsbristen läggs in i pusslet. Annars är risken stor att vi går fel när vi diskuterar vilka åtgärder som behöver vidtas, skriver Robert Boije, chefsekonom på SBAB, i en debattartikel i Dagens Industri idag.

Den bostadspolitiska debatten karaktäriseras idag av två stora problemställningar; hushållens bolåneskulder och bostadsbristen. Risken är, menar Riksbanken och Finansinspektionen, att högt skuldsatta hushåll drar ned på sin konsumtion kraftigt i en lågkonjunktur vilket skulle förvärra lågkonjunkturen. Samtidigt skapar den stora bostadsbristen sociala problem. Många grupper har idag mycket svårt att komma in på bostadsmarknaden. Stockholms Handelskammare har också uppskattat att bristen på bostäder gjort att tillväxten i Stockholm varit 36 miljarder kronor lägre per år 1995–2016 jämfört med vad den hade kunna vara.

-       Trots att vi har stor bostadsbrist läggs idag nästan allt fokus på hushållens bolåneskulder när det gäller vidtagna och föreslagna åtgärder. Vi har haft trendmässigt fallande realräntor ända sedan mitten av 1990-talet som mer än väl motiverar uppgången i både bostadspriserna och hushållens skulder, säger Robert Boije, chefsekonom, SBAB.

-       Om man från politiskt håll från mitten av 1990-talet hade vidtagit kreditåtstramande åtgärder för att helt neutralisera den effekt de kraftigt fallande realräntorna har haft på bostadspriserna och bolåneskulderna, så hade vi fått en djupt dysfunktionell kredit- och bostadsmarknad. Vi hade rimligen också suttit i en situation med ännu större bostadsbrist, säger Robert Boije.

-       Ska vi bygga bostäder i Sverige som möter den väntande befolkningsökningen på över en miljon personer fram till 2030 och där de flesta bosätter sig i våra storstadsområden där mark en bristvara, måste vi rimligen acceptera att fastighetsskulderna ökar. Fastigheter finansieras med krediter. Det gäller oavsett om det är privatpersoner som tar dessa krediter, ägare till flerbostadshus eller om staten själv skulle finansiera och hyra ut bostäder till invånarna, säger Robert Boije.

Läs hela debattartikeln här

För mer information, vänligen kontakta:
Robert Boije, Chefsekonom, SBAB
Telefon: 0702 69 45 91
E-post: robert.boije@sbab.se

Erik Wennergren, Presschef, SBAB
Telefon: 0724 51 79 37
E-post: erik.wennergren@sbab.se

SBAB:s affärsidé är att med nytänkande och omtanke erbjuda lån och sparande till privatpersoner, bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag i Sverige. SBAB bildades 1985 och ägs av svenska staten. Sedan 2016 är Booli en del av SBAB. Antal bolånekunder uppgår till cirka 270 000, cirka 329 000 privatpersoner har sparkonto. Antal medarbetare är cirka 630. Läs mer på: sbab.se, booli.se, facebook.com/sbabbank, twitter.com/sbabbank, linkedin.com/company/sbab-bank.

Taggar:

Media

Media

Dokument & länkar