Allvarliga brister inför mottagande i särskolan
– De kommuner som Skolinspektionen granskat har inte klarat av att utreda och fatta beslut om särskola på ett sätt som följer lagen. Det är allvarligt och skadar rättssäkerheten för både elever och föräldrar, säger Ann-Marie Begler, generaldirektör Skolinspektionen.
Skolinspektionen redovisar i dag till regeringen en genomgång av utredningar och beslut för 715 elever i 30 slumpvis utvalda kommuner. Samtliga kommuner har fått kritik och krav på att komplettera eller göra nya utredningar. I rapporten till regeringen lägger Skolinspektionen fram en rad förslag på åtgärder som kan förbättra situationen.
Skolinspektionens granskning, som genomförts i samarbete med Socialstyrelsen och i samverkan med Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten, visar allvarliga brister i många av de utredningar som ska ligga till grund för beslutet att ta emot ett barn i särskolan. I många fall saknas utredningar helt, främst de sociala och medicinska. Även handläggningen har brister och är rättsosäker.
– Det är förvånande att kommunerna verkar ta så lätt på uppgiften, särskilt med tanke på hur avgörande ett sådant beslut är för ett barn. Ett mottagande i särskolan får stor betydelse för både möjligheterna att studera vidare och för valmöjligheterna på arbetsmarknaden, säger Ann-Marie Begler.
En särskild analys av de granskade kommunerna visar att andelen elever med utländsk bakgrund är högre i särskolan än i grundskolan. Skolinspektionen kan i dag inte säga vad skillnaden beror på och föreslår därför att frågan utreds vidare.
Ett annat förslag är att landstinget, istället för kommunen, ska göra de psykologiska och medicinska utredningarna.
Skolinspektionen har inte utrett om de konstaterade bristerna innebär att det finns barn som felaktigt blivit mottagna i särskolan, och hur många de i så fall är. Den utredningen och bedömningen måste varje kommun själv göra.
– Vi har vid sidan om granskningen mött flera exempel på barn som gått i särskolan trots att de inte har en utvecklingsstörning. Barn som blivit felaktigt mottagna i särskolan, måste med samhällets stöd få möjligheter att hämta in de kunskapsluckor som uppstått. Jag uppmanar alla kommuner att ta denna fråga på allra största allvar, säger Ann-Marie Begler.
Inom kort startar Skolinspektionen en ny granskning av mottagande i särskola i andra slumpvis utvalda kommuner.
Ladda ned
Skolinspektionens rapport med förslag till regeringen kan laddas ned på www.skolinspektionen.se/sarskola Där finns också Skolinspektionens samtliga beslut om de 30 kommuner som granskats.
Fakta särskola
- Skollagen anger att barn ska tas emot i grundskolan. Grundskolan har en långtgående skyldighet att erbjuda elever stöd för att nå kunskapsmålen.
- Barn som har en utvecklingsstörning och inte bedöms kunna klara grundskolans kunskapsmål har rätt till särskola. Med utvecklingsstörning jämställs barn med betydande begåvningsmässigt funktionshinder på grund av hjärnskada.
- En skolgång i särskolan innebär lägre ställda kunskapsmål och får därför konsekvenser för möjligheten till fortsatta studier och valmöjligheter på arbetsmarknaden.
- Det är därför av stor vikt att handläggningen är korrekt och att beslut om mottagande i särskolan grundas på ett ordentligt underlag med pedagogisk utredning, psykologutredning, medicinsk utredning samt social utredning.
- Vårdnadshavarna måste också lämna sitt medgivande innan ett barn kan tas emot i särskolan.
- Läs mer i Skolverkets allmänna råd ”Rutiner för utredning och beslut om mottagande i den obligatoriska särskolan” (SKOLFS 2001:23).
För information
Carin Holtz, avdelningsjurist, 08-586 080 20
Gunnar Olausson, enhetschef, 08-586 081 79
Presskontakt
Carina Larsson, pressekreterare, 08-586 082 50
Webbplats
Taggar: