För lite fokus på kritisk granskning i SO-undervisningen

Eleverna arbetar allt för ofta ensidigt, med inriktning på faktakunskaper. Det saknas ofta tillräckliga möjligheter att träna på att analysera, reflektera och kritiskt granska information. Det konstaterar Skolinspektionen efter en granskning av SO-undervisningen på 25 grundskolor.

Skolinspektionen har granskat undervisningen i SO-ämnena geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap i årskurserna 7-9. Resultatet och slutsatserna bygger på de granskade skolorna, men ska förhoppningsvis kunna fungera som ett utvecklingsstöd även för andra skolor.

Även om Skolinspektionen har sett flera goda exempel på väl fungerande SO-undervisning, konstateras att det finns stor utvecklingspotential. På varannan granskad skola får eleverna inte tillräckligt goda förutsättningar att utveckla SO-ämnenas ämnesspecifika förmågor, exempelvis att analysera och kritiskt granska information. Eleverna arbetar allt för ofta enskilt med uppgifter, trots att kunskapskraven samt forskning pekar på att dialog mellan elever och lärare är en av framgångsfaktorerna för att nå goda kunskapsresultat.

- Undervisningen i SO-ämnena ska bland annat rusta eleverna för dagens komplexa informationssamhälle. Det är olyckligt om den inte gör det och att eleverna inte är tillräckligt förberedda på att exempelvis kunna granska sakuppgifter och förhållanden kritiskt och inse konsekvenserna av olika alternativ, säger Johan Dahl, projektledare, Skolinspektionen.

Enligt läroplanen ska lärare ge eleverna chansen att uppfatta att det de läser om inom olika ämnen hänger ihop i ett större sammanhang. Granskningen av hur det fungerar där SO-ämnena är med, visar att varannan skola behöver organisera arbetet med den så kallade ämnesövergripande undervisningen bättre.

Andra resultat i granskningen

• Bristande återkoppling och reflektion
  Eleverna får ofta i uppgift att korrigera fel och efterfråga mer information. Endast på var fjärde lektion observerades att elever fick återkoppling som gick ut på att utveckla ämnesspecifika förmågor, eller reflektera över sitt eget lärande.
• Kritiskt förhållningssätt saknas ofta
  Tre av fyra granskade skolor behöver utveckla arbetet med det källkritiska perspektivet. Både lärare och elever kan ibland uppge att källkritik är något som redan tagits upp i något annat ämne, exempelvis svenska. Risken är då stor att kritiskt förhållningssätt uppfattas som något som ”bockas av” i ett annat ämne och därför inte behöver prioriteras i SO-ämnena.
• Kollegialt lärande har positiva effekter
  Skolor som visar på en bra kvalitet i SO-undervisningen har ofta lärare som samverkar med sina ämneskollegor. Samverkan mellan SO-lärarna varierar stort. På några skolor finns en ämnesgrupp där lärarna strukturerar undervisningen. På andra skolor sker samverkan mer spontant.

Fakta: Skolinspektionens granskning

Granskningen genomfördes vid 25 utvalda skolor i hela landet. Varje skola har fått ett eget beslut där Skolinspektionen beskriver och bedömer just den skolan. Huvudmannen ska efter sex månader redovisa till Skolinspektionen vilka utvecklingsinsatser som har vidtagits för att förbättra undervisningen.

Utvalda skolor i följande kommuner ingår: Borås, Gällivare, Gävle, Göteborg, Helsingborg, Hylte, Hällefors, Karlskrona, Linköping, Ludvika, Luleå, Malmö, Motala, Norrköping, Simrishamn, Stenungsund, Strömstad, Täby, Upplands-Bro, Vilhelmina, Vindeln, Vänersborg, Åtvidaberg, Örnsköldsvik

Ladda ned

Sammanfattningen och den övergripande rapporten ”Undervisning i SO-ämnen”, kan laddas ned på:
www.skolinspektionen.se/granskning-so

För information

Johan Dahl, utredare, enheten för kvalitetsgranskning

Tel: 08-586 084 76

E-post: johan.dahl@skolinspektionen.se

Presskontakt

Åsa Ibrahim, kommunikatör,

Tel: 08-586 08 605

E-post: asa.ibrahim@skolinspektionen.se

Taggar: