För stora olikheter i bedömningar av nationella prov

Skolornas bedömning av de nationella proven spretar. Störst skillnader är det mellan lärares bedömningar av uppsatser. Det visar Skolinspektionens senaste omrättning av nationella prov där anlitade behöriga lärare bedömt proven på nytt.

– När skillnaderna blir obefogat stora mellan hur två olika lärare bedömer ett prov fyller de nationella proven inte sin uppgift att bidra till likvärdiga betyg. Det ideala för eleverna vore om två lärare som bedömer samma prov alltid kom fram till samma resultat. Men eftersom vissa prov är mer komplexa är det orealistiskt att tro att det ska kunna uppnås. Men enligt vår bedömning är de skillnader som finns i dag obefogat stora, säger Ann-Marie Begler, generaldirektör, Skolinspektionen.

Varje år genomför alla elever i årskurserna 3, 6 och 9 samt i gymnasieskolan nationella prov. Huvudsyftena med proven är att de ska ge ett underlag för uppföljning av om kunskapskraven uppfylls och stödja en likvärdig bedömning över hela landet.

Sedan 2010 har Skolinspektionen rättat om 128 000 prov. Den senaste omrättningen omfattar 31 800 prov. Resultaten pekar på samma mönster. Det finns omfattande skillnader mellan ursprungsrättarens och Skolinspektionens bedömningar. Största avvikelserna finns bland uppsatserna i svenska och engelska i gymnasieskolan och årskurs 9. I uppsatsdelen i svenska i gymnasieskolan skiljer sig bedömningarna åt i 62 procent av de omrättade proven. Avvikelserna varierar även kraftigt mellan skolorna.

­­– Ur ett elevperspektiv har omfattande avvikelser stor betydelse. Om samma provsvar bedöms så olika av två lärare finns det risk för att få ett felaktigt betyg, vilket kan påverka möjligheterna för framtida studie- och yrkesval, säger Ann-Marie Begler.

Nytt för årets omrättning är att Skolinspektionen har analyserat obefogade avvikelser. För uppsatsdelarna bedöms avvikelserna utifrån vad forskningen tar upp som nåbar överensstämmelse vid bedömning. För kortsvarsdelarna finns inte något enhetligt gränsvärde utifrån forskningen. Där bedöms obefogade avvikelser utifrån de 5 procent skolor med minst avvikelser.

Skolinspektionen anser att bedömningarna kan bli mer likvärdiga. Skolorna bör utveckla sitt arbete med bedömning av uppsatsdelar, så att man i efterhand ska kunna konstatera en överenstämmelse på 70 procent. För kortsvarsdelar bör man kunna nå över 80 procents bedömaröverenstämmelse vid de mer svårbedömda delarna, och över 90 procent vid de mer lättbedömda delarna. Enligt myndighetens analyser av omrättningsresultatet har 95 procent av grund- och gymnasieskolorna obefogade avvikelser vid uppsatsdelar. Vid mer svårbedömda kortsvarsdelar har 90 procent av skolorna en obefogad avvikelse. För de mer lättbedömda kortsvarsdelarna är det 85 procent av skolorna som har en obefogad avvikelse.

Man måste dock vara försiktig med tolkningen av varje skolas avvikelse. De kan bero på slumpen om det till exempel enbart gäller ett fåtal elever eller någon enskild lärare, och att omrättningsresultaten bara är en av flera möjliga indikatorer på skolans arbete med bedömningar.

Avvikelser åt båda hållen – men mest åt det ena

Skolinspektionen har oftast bedömt att elevens prestation motsvarar ett lägre betyg än vad ursprungsrättaren bedömt. Det omvända förekommer, men inte lika ofta.

Ingen värdering av rätt eller fel

Skolinspektionen redovisar skillnader i bedömningarna men gör ingen värdering av om ursprungsrättaren bedömt rätt eller fel.

Skolinspektionen rekommenderar

I rapporten som lämnas till regeringen i dag föreslår Skolinspektionen en kombination av åtgärder som bör vidtas för att öka samstämmigheten mellan olika bedömningar.

• Utredning föreslås övervägas av regeringen. Skolinspektionen är tveksam till om delprov med uppsatsdelar ska ingå i de nationella proven, och föreslår att regeringen överväger att utreda för- och nackdelarna med dem.
• Tydliga anvisningar för bedömning. Skolverket bör fortsätta med att förtydliga och tillgängliggöra bedömningsanvisningarna, framförallt i de delar som gäller de högre betygsstegen.
• Kontinuerlig utbildning och sambedömning. Lärare som ska rätta nationella prov bör få kontinuerlig grund- och fortbildning i att bedöma. Rektorerna bör i så stor utsträckning som möjligt använda sig av sambedömning, där fler än en lärare bedömer samma prov eller ger sin syn på bedömningen.
• Okänd identitet. Elevens identitet bör vara okänd för läraren som bedömer provet.

Fakta omrättning

• Omrättningen ska stödja en likvärdig bedömning och betygssättning av proven över landet.
• Denna omrättning är den fjärde av totalt fyra. De tidigare har gjorts 2010, 2011 och 2012. Totalt har cirka 128 000 nationella prov från cirka 2 300 skolor omrättats.
• Den senaste omgången omfattar 31 800 prov hämtade från 461 grundskolor och gymnasieskolor runt om i landet, fristående och kommunala, och genomfördes vårterminen 2013.
• Omrättningen omfattar svenska i årskurs 6 samt engelska, matematik, naturorienterade ämnen och svenska i årskurs 9. I gymnasieskolan ingår kursprov i engelska, matematik och svenska.
• Omrättningen har gjorts av 140 kontrakterade lärare som har relevant lärarexamen och utbildning för att undervisa i det ämne och den årskurs som de rättat prov i.
• Inför omrättningen har ursprungsrättarens anteckningar tagits bort.
• Resultatet redovisas som avvikelser i bedömningarna mellan den lärare som ursprungligen bedömde provet, och den som för Skolinspektionens räkning bedömt samma prov i de fall där bedömningarna skilt sig åt med minst ett betygssteg.
• Skolinspektionen gör ingen värdering av om ursprungsrättarens bedömning är riktig eller felaktig.

Ladda ned

Skolinspektionens rapport samt resultatbilaga kan laddas ned på: www.skolinspektionen.se/omrattning-2013

För information
Klara Klingspor, utredare, analys- och statistiksekretariatet,
08-586 086 01, 076-129 74 01

Jonna Andersson, gruppledare, analys- och statistiksekretariatet,
08-586 083 44, 076-129 76 44

Presskontakt: Åsa Ibrahim, kommunikatör, 08-586 086 05, 076-129 74 05

Taggar: