Skolan måste ta en mer aktiv roll för att lyfta resultaten

Skillnaderna mellan skolor i Sverige är stora. I vissa skolor känner sig eleverna trygga och får det stöd och den stimulans de behöver för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Medan elever i andra skolor inte når goda kunskapsresultat och måste gå till en skola de inte känner sig trygga i. Skolinspektionens tillsyn visar att många skolor måste satsa mer på att skaffa sig ett grepp om sitt eget arbete. Då kan resultaten bli bättre. Det framkommer i den årsrapport om skolan som Skolinspektionen lämnar till regeringen i dag.

– När man i skolan inte följer upp och förändrar sitt eget sätt att arbeta är det ytterst den enskilda eleven som drabbas. Många skolor behöver bli bättre på att kartlägga och analysera resultat, vidta åtgärder och utvärdera hur det fungerat. Vi vill lyfta skolornas möjlighet och eget ansvar att förbättra verksamheten, säger Ann-Marie Begler, generaldirektör.

Under 2012 har Skolinspektionen på ett eller annat sätt granskat nästan hälften av landets skolor. I rapporten ”Skolans kvalitetsarbete ger möjlighet till förändring”, som lämnas till regeringen i dag presenteras erfarenheterna från 2012. I rapporten lyfts skolornas ansvar att förbättra den egna verksamheten. Fokus ligger på det systematiska kvalitetsarbetet och dess betydelse för att skolan ska utvecklas inom områdena undervisning, studiemiljö och pedagogiskt ledarskap.

Skolinspektionen ser att kvaliteten på skolorna varierar både inom och mellan kommunerna. Hälften av de 46 granskade kommunerna brister i arbetet med att ge alla elever likvärdig utbildning. Exempelvis kan kunskapsresultaten variera mellan skolor och elevgrupper inom kommunen.

– Det är ofta skolor i utsatta områden som har svårast att möta elevernas behov med låga kunskapsresultat som följd. Då blir det desto viktigare att kommunerna arbetar medvetet med att driva på och stötta skolorna i deras kvalitetsarbete och utjämna skolornas olika förutsättningar. Skolan får inte vara ett lotteri. Elever ska ha samma möjligheter, oavsett var de bor och i vilken skola de går, säger Ann-Marie Begler.

Förra året genomfördes regelbunden tillsyn i 745 grundskolor och 213 gymnasieskolor. I samband med detta frågade Skolinspektionen, i den så kallade Skolenkäten, nästan 110 000 elever, föräldrar och lärare om hur de ser på sin skola. I var sjunde grundskola utgår utbildningen inte från samtliga mål i läroplanen. Ofta innehåller inte undervisningen i vissa ämnen, till exempel idrott, musik och fysik, alla delar som anges i läroplanen.

Nästan var femte grundskola och gymnasieskola brister när det gäller att ge elever ledning och stimulans för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling. Exempel visar att lärarna ofta lägger undervisningen på en gemensam lägsta nivå som de flesta elever kan förstå, men som varken gynnar elever i behov av stöd eller de som behöver extra utmaning. Hälften av eleverna upplever att skolarbetet är för lätt, enligt Skolenkäten.

Skolinspektionen konstaterar även att förutsättningarna för elevinflytande är dåliga på många skolor. Många av de granskade gymnasie- och grundskolorna ger exempelvis inte eleverna möjlighet att påverka innehållet i undervisningen. Att elever som får vara med och välja aktiviteter och vars erfarenheter tas tillvara i undervisningen lär sig mer är väl känt från forskningen. I Skolenkäten uppger mer än varannan gymnasieelev att de inte har något inflytande över hur de ska arbeta eller med vilken typ av uppgift. För att förbättra resultaten och förebygga studieavbrott behöver skolan bli bättre på att möta eleven med utgångspunkt i dennes bakgrund och intressen med höga förväntningar och tilltro till elevens förmåga.

Många grund- och gymnasieskolor brister i arbetet med att skapa en trygg studiemiljö. Av de nästan 7 000 gymnasieelever som besvarade Skolenkäten känner sig var tionde elev otrygg. Fyra av tio tycker inte att skolan gör tillräckligt för att förhindra kränkningar. Det som oftast brister på skolorna är att de saknar en plan över vilka åtgärder som ska vidtas när kränkningar uppkommer samt åtgärder för hur de ska följas upp.

Vidare ser Skolinspektionen att många rektorer behöver förstärka sitt pedagogiska ledarskap. De måste förtydliga sin roll och sitt ansvar för att driva ett löpande utvecklingsarbete. I skolenkäten uppger många lärare att de upplever att rektorns kunskap om skolans dagliga verksamhet inte är tillräcklig.

I rapporten presenteras ytterligare områden där Skolinspektionen anser att det behövs tydliga förbättringar.

Ladda ned

Skolinspektionens rapport ”Skolans kvalitetsarbete ger möjlighet till förändring”

För information

Jessica Hörnesten, projektledare, 08-586 084 69

Henrik Dahl, utredare, 08-586 085 83

Presskontakt

Åsa Ibrahim, kommunikatör, 08-586 08 605

Taggar: