Studie- och yrkesvägledning är lågt prioriterat på granskade grundskolor
Dagens elever ställs inför många val under sin skoltid, vilket ställer höga krav på studie- och yrkesvägledningen. Istället för att vara integrerad i skolans arbete med att förbereda eleverna för framtida arbetsliv och yrkesval är den en lågt prioriterad verksamhet som ingen riktigt vill ta ansvar för. Det visar Skolinspektionens granskning av studie- och yrkesvägledningen på 34 grundskolor.
- Att föreställa sig en framtida yrkeskarriär och göra val till gymnasieskolan är komplext för eleverna. När studie- och yrkesvägledningen brister blir de mer hänvisade till föräldrar och andra personer i sin omgivning. Skolan ska förbereda eleverna så att de själva kan väga samman information och göra välgrundade val. Det är viktigt eftersom vi vet att elevers val till gymnasieskolan påverkas av deras kön och sociala- och kulturella bakgrund, säger Karin Günther, projektledare för granskningen.
Skolinspektionen har granskat hur 34 grundskolor arbetar med studie- och yrkesvägledning. Resultatet visar att skolorna i hög utsträckning har brister inom samma områden.
I samband med granskningen svarade eleverna på en enkät. Många känner sig stressade inför gymnasievalet, enbart 28 procent av niondeklassarna på de granskade skolorna hade en klar bild av vilka olika gymnasieprogram som fanns att välja på. 45 procent hade inte någon vuxen att prata med om sina framtidsplaner.
Skolinspektionen ser ett stort behov av att utveckla studie- och yrkesvägledningen på de granskade skolorna. I dag är den inte utformad som det är tänkt enligt skollagen och läroplanen.
Granskningsresultatet i korthet:
- Planering och uppföljning brister
I många fall har rektorn inte gett riktlinjer för hur studie- och yrkesvägledningen ska organiseras och genomföras. Den planeras inte som en del av skolans övriga verksamhet. Ingen säkerställer att eleverna får det som de har rätt till enligt skollagen och läroplanen.
- Sker inte kontinuerligt under hela skolgången
Studie- och yrkesvägledningen ska vara till stöd för elevers val genom hela grundskolan. I dag koncentreras den i hög grad till gymnasievalet i årskurs 9. Lärare som intervjuats är inte införstådda med hur den kan integreras i deras ämnen. Enligt läroplanen delar lärare, studie- och yrkesvägledare, rektor och huvudmannen ansvaret för studie- och yrkesvägledningen.
- Skolor arbetar inte aktivt för att motverka begränsningar i elevernas studie- och yrkesval utifrån kön, social eller kulturell bakgrund
Ingen av de granskade skolorna hade ett tydligt och målinriktat arbete för att motverka att elevernas studie- och yrkesval påverkas av deras kön eller sociala och kulturella bakgrund. När studie- och yrkesvägledningen brister hänvisas elever i högre grad till sina egna nätverk. Det innebär en ökad risk för att sociala mönster reproduceras i elevernas gymnasieval och livsval.
Fakta – Skolinspektionens granskning
Granskningen genomfördes vid 34 grundskolor i följande kommuner: Alvesta, Boden, Dals-Ed, Finspång, Göteborg, Hässleholm, Krokom, Linköping, Ragunda, Ronneby och Solna.
Varje skola har fått ett eget beslut där Skolinspektionen beskriver och bedömer just den skolan. Huvudmannen ska efter sex månader redovisa till Skolinspektionen vilka utvecklingsinsatser som har vidtagits för att förbättra undervisningen. Skolinspektionen sammanfattar resultatet av granskningen i den övergripande rapporten.
Ladda ned:
Kvalitetsgranskningsrapporten ”Studie- och yrkesvägledning i grundskolan” kan laddas ned på: www.skolinspektionen.se/granskning-syv
För information:
Karin Günther, projektledare
Tel: 08-586 084 56
E-post: karin.gunther
@skolinspektionen.se
Presskontakt:
Åsa Ibrahim,
kommunikatör
08-586 086 05,
076-129 74 05
E-post: asa.ibrahim@skolinspektionen.se
Taggar: